Risken för storkrig efter USA:s anfall mot Jemen är "inte noll", enligt en expert. Men Huthirörelsen lär svara.
– Det här är traditionell stormaktspolitik, säger professor emeritus Jan Hallenberg.
Minst ett 30-tal civila dödades i de amerikanska flyganfallen mot Jemen i helgen. Attacken var Donald Trumps första mot Huthirörelsen sedan han tillträdde som USA:s president i januari. Den ses som ett svar på uppgifter om att huthierna attackerat amerikanska drönare och flygplan i området, men även som en markering mot planerade attacker mot israeliska fartyg utanför Jemens kust.
– Detta i sin tur är kopplat till konflikten med Iran, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap knuten till Utrikespolitiska institutet.
Kopplingarna i området mellan olika regionala och globala stormakter är många. Det som händer från amerikanskt håll nu ska dock inte tolkas som ett av Donald Trumps mer oberäkneliga beslut.
– Den grundläggande motiveringen från USA är samma som den varit de senaste 80 åren. Att de kommersiella lederna i de fria haven ska vara öppna, säger Jan Hallenberg och fortsätter:
– Det är en uppvisning i traditionell amerikansk styrka och en markering från republikanskt håll att man är kraftfullare än Demokraterna.
Även under Joe Bidens tid som president attackerade USA Huthirörelsen, som styr stora delar av Jemen. Angreppen i helgen var dock med de måtten mätt kraftfullare, enligt Hallenberg.
Nästkommande dagar lär vi få se repressalier från huthihåll, tror Hallenberg. Men att situationen i området skulle eskalera är osannolik.
– Men samtidigt är den inte noll i och med det här med Iran. Det är alltid svårt att bedöma den iranska regimen, säger han.
Iran lär dock "ligga lågt", tror Hallenberg, och inte aktivt söka väpnad konflikt med varken USA eller Israel. Inte heller Trump lär aktivt vilja eskalera krigföringen.
– Trump är ingen krigsivrare. Trump vill, förefaller det mig, nå en förhandlingslösning med Iran. Eller hot, ni ska inte tro att ni kan stödja huthierna utan att det kommer kosta.
