Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har luftat tankar på eldupphör där ockuperade delar av Ukraina inte lämnas tillbaka direkt.
– Det absolut viktigaste för Ukraina är hur man förhindrar ett nytt krig om ett till tre år, säger Oscar Jonsson på Försvarshögskolan.
Volodymyr Zelenskyj öppnade i en intervju med brittiska Sky för samtal om eldupphör i utbyte mot Nato-medlemsskap.
– Det är första gången som ukrainsk ledning indikerar mot ett eldupphör. Men det är ju fortfarande en milsvid skillnad mellan den planen och den som Keith Kellogg har, säger forskaren Oscar Jonsson.
Han syftar på att USA:s tillträdande president Donald Trump vill se den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren Keith Kellogg som nytt Ukraina- och Rysslandsändebud.
Kelloggs plan är att kräva att Kiev deltar i fredsavtal om USA:s vapenstöd ska fortsätta, att ett Nato-medlemskap sätts på vänt och man fryser frontlinjen, enligt CNN.
– I sämsta läget tvingas Ukraina acceptera en deal som Ryssland bara kan strunta i när det sedan passar om ett eller två år.
Verkar acceptera
Enligt Jonsson har Ryssland en historia av att utnyttja tidigare eldupphör till att fylla på med soldater och material, för att sedan anfalla när läget är gynnsamt.
– Men om Zelenskyj får säkerhetsgarantier från hela Nato skulle jag säga att då sänker man risken för ett nytt krig så substantiellt. Det är mycket viktigare än de 20 procent av Ukraina som är under rysk kontroll.
Zelenskyj verkar i Skyintervjun acceptera tanken på ett eldupphör där de ryskockuperade delarna inte omedelbart lämnas tillbaka eller omfattas av Natogarantier, och att de ockuperade delarna av Ukraina ska lämnas tillbaka på "diplomatisk väg".
– Det är viktigt för Ukraina att vara proaktiva. När Trump-administrationen ska tvinga fram ett fredsavtal så går det inte bara att säga nej, utan man måste försöka ha något motbud, säger Jonsson.
Högt ryskt pris
Sannolikheten för ett eldupphör med Natomedlemskap är ganska låg, bedömer Jonsson. Varken USA eller Ryssland vill se några västliga säkerhetsgarantier.
Men det som skulle tvinga både Ryssland och Ukraina till förhandlingsbordet är det pris länderna får betala för att fortsätta kriget. Ukraina har under de senaste månaderna kontinuerligt tappat mark, men till ett högt ryskt pris.
– Just nu tar Ryssland större förluster än de kan ersätta i personal. Den militär-industriella produktionen har planat ut. Rysk militärförmåga är på nedgående och kommer bli värre på halvårssikt, samtidigt som för övrigt den ryska ekonomin går väldigt knackigt, säger Jonsson.
