loadingEU-valsaffischer för franska högerpartiet Nationell Samling i staden Henin-Beaumont den 10 juni, dagen efter EU-valet. Foto: Denis Charlet/AFP via Getty Images
EU-valsaffischer för franska högerpartiet Nationell Samling i staden Henin-Beaumont den 10 juni, dagen efter EU-valet. Foto: Denis Charlet/AFP via Getty Images
Inrikes

EU:s befolkning har sagt sitt – vad händer nu?

Olle Felten

EU-valet blev en besvikelse för EU-ländernas ”gröna” partier och en stark frammarsch för de nationella krafterna. Sverige, Danmark och Finland sticker dock ut i motsatt riktning. Val av ordförande är nästa milstolpe.

De stora EU-länderna visade vägen för en tuff bantning i de gröna partiernas, liksom i de ultraliberalas och i viss mån även i de vänsterorienterade partiernas, representation i EU-parlamentet. Vinnare blev i stället de moderata och konservativa partierna, men också de EU-kritiska rösterna på högerkanten. De tre nordiska EU-länderna, Danmark, Finland och Sverige, utmärker sig dock i motsatt riktning och backar upp de grönas och vänsterns position något i EU-parlamentet.

Valresultatet avspeglar en tydlig, men inte radikal, förskjutning mellan de olika partigrupperna i EU-parlamentet, till den kristdemokratiska (EPP) och konservativa grupperna (ID och ECR).

Valdeltagandet i EU-valet 2024

Hela EU: 51,1 procent.

Valdeltagande i respektive medlemsland: Mindre än 30 procent: Kroatien och Litauen sticker ut i bottenskiktet med ett valdeltagande på 21,4 respektive 28,4 procent.

30 till 40 procent: Bulgarien (33,8), Estland (37,6), Lettland (33,8), Portugal (36,5), Slovakien (34,4) och Tjeckien (36,5).

40 till 50 procents valdeltagande ser vi i åtta länder: Finland (40,4), Grekland (41,4), Irland (49,8), Italien (48,3), Nederländerna (46,2), Polen (40,7), Slovenien (41,5) och Spanien (49,2).

50 till 60 procents valdeltagande finner vi i följande länder: Cypern (58,9), Danmark (58,3), Frankrike (51,5), Rumänien (52,4), Sverige (50,7), Ungern (59,5) och Österrike (56,3).

Över 60 procent av de röstberättigade gick till valurnorna i fyra av EU-länderna: Belgien (89,8), Luxemburg (82,3), Malta (73,0) och Tyskland (64,8).

Källa: Results.elections.europa.eu/sv/ (Uppdaterad info 240612)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEU-valsaffischer för franska högerpartiet Nationell Samling i staden Henin-Beaumont den 10 juni, dagen efter EU-valet. Foto: Denis Charlet/AFP via Getty Images
EU-valsaffischer för franska högerpartiet Nationell Samling i staden Henin-Beaumont den 10 juni, dagen efter EU-valet. Foto: Denis Charlet/AFP via Getty Images
Inrikes

EU:s befolkning har sagt sitt – vad händer nu?

Olle Felten

EU-valet blev en besvikelse för EU-ländernas ”gröna” partier och en stark frammarsch för de nationella krafterna. Sverige, Danmark och Finland sticker dock ut i motsatt riktning. Val av ordförande är nästa milstolpe.

De stora EU-länderna visade vägen för en tuff bantning i de gröna partiernas, liksom i de ultraliberalas och i viss mån även i de vänsterorienterade partiernas, representation i EU-parlamentet. Vinnare blev i stället de moderata och konservativa partierna, men också de EU-kritiska rösterna på högerkanten. De tre nordiska EU-länderna, Danmark, Finland och Sverige, utmärker sig dock i motsatt riktning och backar upp de grönas och vänsterns position något i EU-parlamentet.

Valresultatet avspeglar en tydlig, men inte radikal, förskjutning mellan de olika partigrupperna i EU-parlamentet, till den kristdemokratiska (EPP) och konservativa grupperna (ID och ECR).

Valdeltagandet i EU-valet 2024

Hela EU: 51,1 procent.

Valdeltagande i respektive medlemsland: Mindre än 30 procent: Kroatien och Litauen sticker ut i bottenskiktet med ett valdeltagande på 21,4 respektive 28,4 procent.

30 till 40 procent: Bulgarien (33,8), Estland (37,6), Lettland (33,8), Portugal (36,5), Slovakien (34,4) och Tjeckien (36,5).

40 till 50 procents valdeltagande ser vi i åtta länder: Finland (40,4), Grekland (41,4), Irland (49,8), Italien (48,3), Nederländerna (46,2), Polen (40,7), Slovenien (41,5) och Spanien (49,2).

50 till 60 procents valdeltagande finner vi i följande länder: Cypern (58,9), Danmark (58,3), Frankrike (51,5), Rumänien (52,4), Sverige (50,7), Ungern (59,5) och Österrike (56,3).

Över 60 procent av de röstberättigade gick till valurnorna i fyra av EU-länderna: Belgien (89,8), Luxemburg (82,3), Malta (73,0) och Tyskland (64,8).

Källa: Results.elections.europa.eu/sv/ (Uppdaterad info 240612)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024