Ingen färdig uppgörelse, men åtminstone ett steg framåt är vad euroländerna hoppas på när den grekiska krisföljetongen åter diskuteras i Bryssel. På plussidan finns samtidigt ett gott betyg åt Greklands senaste budget.

Budgeten utvecklas ”starkare än väntat”, säger Klaus Regling, chef för euroländernas stödfond ESM, i en intervju med den tyska tidningen Bild.

När det tredje stödpaketet avslutas hösten 2018 kommer troligen betydligt mindre pengar att ha betalats ut än de 86 miljarder euro som utlovats inom ramen för stödprogrammet, förklarar Regling enligt Reuters.

”Det är ett tecken på att omstruktureringen av den grekiska banksektorn fungerar väl”, säger ESM-chefen.

”Kommit långt”

Uttalandet görs inför eurozonens finansministerträff i Bryssel där ministrarna återigen ska klura på om Greklands regering uppfyllt kraven på reformer och åtstramningar för att ytterligare nödlån ska kunna betalas ut.

Så långt räknar ingen med att nå nu. Men hoppet är ändå gott om att ha krattat manegen tillräckligt för att kunna göra fortsatta samtal och utvärderingar på plats i Aten.

– Vi har haft intensiva samtal med institutionerna och den grekiska regeringen för att förbereda för långivarna att återvända till Aten, säger eurofinansministrarnas mötesordförande Jeroen Dijsselbloem på väg in till mötet i Bryssel.

-Vi har kommit långt, men vi får se i eurogruppsmötet nu om vi har nått dit än.

Inte akut?

Trots farhågor om att Grekland i sommar får slut på pengar igen om ingen lösning nåtts innan dess så ser inte Dijsselbloem någon akut tidsgräns framför sig.

– Nej, inte riktigt. Det finns inget akut pengabehov. Ekonomiskt är det naturligtvis viktig att stabiliteten vi nått i Grekland och den ekonomiska återhämtningen fortsätter. Så därför vore det bra om det sker ganska snart, säger den nederländske finansministern.

Tonen har på sistone hårdnat mellan Greklands regering och landets långivare, med tydlig oenighet i allt från statsfinansiella mål och potentiella skuldnedskrivningar till krav på mer reformer och åtstramningar.

Bland annat har Tysklands regering krävt att Internationella valutafonden (IMF) ansluter sig till stödprogrammet för att man ska godkänna nya nödlån.

Skuldnedskrivningar

För att delta har dock IMF krävt skuldnedskrivningar som gör Greklands statsskuld på omkring 180 procent av BNP hållbar, något som Tysklands regering ställt sig avvisande till inför parlamentsvalet i höst.

– IMF:s åsikt är oförändrad. De vill väldigt gärna vara med i programmet och är i princip redo för ett styrelsebeslut. Men deras krav är och har hela tiden varit att det är ett ordentligt program med reformer och en hållbar skuld, konstaterar Jeroen Dijsselbloem.

Enligt obekräftade uppgifter i den tyska tidningen Der Spiegel planerar IMF ändå att bidra med fem miljarder euro i nödlån i det tredje stödprogrammet. Möjligen kan steg på vägen tas då Tysklands förbundskansler Angela Merkel möter IMF-chefen Christine Lagarde på onsdag.

(TT:s korrespondent i Bryssel)

Stora betalningskrav i sommar

Krislandet Grekland har behövt nödlån sedan 2010 för att inte tvingas ställa in betalningar. Under 2015 spårade det andra stödprogrammet ur och det tredje kom på plats först sedan det riktats hot mot Grekland om att landet kunde sparkas ut ur eurozonen. Inom ramen för det tredje stödprogrammet har villkorade nödlån på 86 miljarder euro utlovats. Hittills har 31,7 miljarder euro betalats ut. Men det behövs mer för att landet ska klara av att hantera amorteringar och räntor på sammanlagt 7,5 miljarder euro i juli. Greklands statskuld har sedan våren 2010 skenat iväg till nästan 350 miljarder euro, motsvarande cirka 180 procent av landets BNP. Övriga euroländer står för en majoritet av lånen, bland annat via stödfonder som EFSF och ESM, Andra stora långivare är IMF, ECB och grekiska banker. Källor: BBC, Reuters