I ett försök att blåsa liv i Egyptens krisande ekonomi har regimen infört en rad impopulära åtstramningsåtgärder. Abd al-Fattah al-Sisi försöker kväva det växande missnöjet i landet där två presidenter avsatts av folkets protester.

I det sedan länge krisande Egypten är läget sämre än vanligt – i synnerhet för ekonomin. Landet har haft svårt att locka till sig utländska investerare och den viktiga turistbranschen har paralyserats av det försämrade säkerhetsläget.

– Situationen är extremt allvarlig. Ekonomin har bromsat in sedan 2011, men hållit sig flytande med hjälp av ett massivt stöd från Gulfen. Men nu har de pengarna slutat att komma in och problemen blivit akuta, säger Amr Adly på tankesmedjan Carnegies Mellanösterncenter, i telefon från Kairo.

IMF sista utvägen

Hjälpen från de välmående så kallade Gulfländerna – oljenationer runt Persiska viken – har gjort att president al-Sisi kunnat skjuta upp stålbadet i flera år. Men sjunkande oljepriser och ökade spänningar mellan tidigare allierade har satt stopp för stödet och tvingat Kairo att greppa efter sitt sista halmstrå.

Internationella valutafonden (IMF) har godkänt ett storlån på 12 miljarder USA-dollar – men kräver ett reformprogram i utbyte. Det har inneburit en rad tuffa åtgärder som slagit mot den egyptiska befolkningen och en rörlig växelkurs som häromveckan fick det egyptiska pundet att rasa.

– Åtstramningarna sköts upp i över tre år, vilket har skadat ekonomin. Men det sågs ändå som politiskt mindre kostsamt än att vidta de impopulära åtgärderna. Men nu fanns inga andra alternativ än att underkasta sig IMF och dess krav.

Brist på utländsk valuta har slagit hårt mot importen och priserna på varor och tjänster har skjutit i höjden. Subventioner har slopats och bränslepriset höjts.

– Priset på allt som vi importerar har stigit. Transportpriserna har ökat och många andra viktiga basvaror har också blivit dyrare, säger lärarinnan Israa, som bor i Kairo.

Tyst missnöje

Hos folket kokar ilskan över hur al-Sisi skött ekonomin. Förra fredagen manades till protester mot åtstramningsåtgärderna vilket fick säkerhetsstyrkorna att rulla ut sina pansarfordon i huvudstaden och gripa flera misstänkta upprorsmakare. De stora protesterna uteblev dock.

Adly tror inte att den ekonomiska krisen kommer att få några större politiska konsekvenser. Efter att al-Sisi tog makten har han krossat allehanda former av organiserat motstånd och infört demonstrationslagar som är så strikta att få vågar sig ut – trots att de är missnöjda.

– Den typen av osäkerhet finns inte för tillfället. Det här är en regim som klarar av att införa väldigt impopulära åtgärder, eftersom den styr över folks liv med järnhand. Till viss del beror regimens livskraft på dess möjligheter att begränsa alla former av folkliga protester, säger Adly.

(TT)

Fakta: Politisk och ekonomisk oro

Den egyptiska ekonomin har i åratal plågats av oroligheterna i landet, vilket lett till brist på USA-dollar och en krympande valutareserv. Internationella valutafonden (IMF) godkände nyligen ett storlån till Egypten. Lånet på 12 miljarder dollar, omkring 110 miljarder kronor, kommer att utbetalas i omgångar de närmaste tre åren. Kairo kämpar med att uppfylla de motkrav som IMF satt upp, bland annat har det gjorts neddragningar i bränslesubventioner och den 3 november infördes plötsligt en rörlig växelkurs. Det slår hårt mot många egyptiers plånböcker, men kan vara gynnsamt för de turister som fortfarande vågar sig dit – från att den svenska kronan och det egyptiska pundet varit ganska jämbördiga får man nu plötsligt 1:70 pund för en krona. De senaste sex åren har varit både politiskt och ekonomiskt turbulenta i Egypten, där bland annat två presidenter har avsatts. Den egyptiska regeringen har undvikit att genomföra ekonomiska reformer de senaste åren, men president Abd al-Fattah al-Sisi har sagt att det inte längre går att undvika. Missnöjet med al-Sisis styre växer, men säkerhetsstyrkorna håller noggrann uppsikt över alla planer på folkliga protester. Presidenten själv har uppmanat folket att inte demonstrera.