Donald Trump har i stort och smått visat att religion kommer att spela en viktig roll i hur han hanterar sitt ämbete.

Vid hans invigningsceremoni var hela sex olika religiösa ledare närvarande, medan det vanliga är en eller två. Vissa av de lite mer poetiska delarna av hans tal handlade om trons roll amerikanernas liv.

Trump ­– dags att vi breddar perspektivet

Vid National Prayer Breakfast den 2 februari kommenterade Trump frågan om tro och politik. Han försvarade religionsfriheten och hävdade tanken på att våra fri- och rättigheter i slutänden kommer från Gud.

Trump citerade grundlagsfadern Thomas Jefferson: ”Kan en nations friheter vara säkra när vi har tagit bort övertygelsen om att dessa friheter är en gåva från Gud?”

Mark David Hall, professor i politik vid George Fox University, som skrivit en bok om trons betydelse för de amerikanska grundlagsfäderna, menar att Trumps kommentarer för tankarna till just dessas sätt att diskutera politik.

– Den var väldigt närvarande vid grundandet av Amerikas förenta stater, den här tanken på att religionsfrihet eller samvetsfrihet är en gåva från Gud, sade Hall.

Enligt honom påminner Trumps kommentarer om George Washingtons brev till den hebreiska församlingen i Newport, Rhode Island 1790. Det brevet ”gör klart att religionsfrihet är en gåva från Gud, till alla människor i Amerika”.

Patrick Garry, juridikprofessor vid University of South Dakota, sade att Trumps kommentarer springer ur den så kallade naturrätten. Om våra rättigheter kommer från Gud, så ”finns det en sanning som går bortom mänskligheten”.

I mittfåran

Gary Smith, historieprofessor vid Grove City College, som skrivit en bok om tro och det amerikanska presidentskapet från Washington till George W. Bush, sade att Trumps kommentarer vid National Prayer Breakfast låg i mittfåran för hur presidenter brukar uttrycka sig vid den tillställningen.

Vanligen använder presidenterna det talet för att berätta om vad deras tro betyder för dem, eller om trons betydelse i USA, sade Smith. De har också talat om trons betydelse för att lösa visa problem, eller försökt uppmuntra till stöd för en viss politik.

Smith tycker att den kontext som Trump nu försvarade religionsfriheten i är viktig i sammanhanget.

– Vi har en mycket mer militant ateistisk grupp i samhället än tidigare, sade han, och konstaterade att tanken på att människors rättigheter är givna av Gud ”attackeras mycket hårdare nu än någon gång tidigare under USA:s historia”.

I talet pekade Trump ut tanken på att Gud skapade oss alla som en grund för nationell enighet: ”Vi är alla förenade av vår tro på vår Skapare, och vår fasta vetskap att vi är lika mycket värda i hans ögon. Vi är inte bara kött och blod. Vi är mänskliga varelser, med själar.”

Patrick Garry ser denna åkallan av Gud som skapare ett subtilt bemötande av doktriner som betonar våra skillnader.

– Det ord som vi primärt har samlats kring, särskilt under Obamaadministrationen, är ”mångfald”. Här använder [Trump] religiös tro som en enande faktor. Det är annorlunda, sade han.

Temat om enighet fanns även närvarande i Trumps invigningstal, då han till exempel sade: ”Och oavsett om ett barn föds i Detroits storstadsdjungel eller på Nebraskas vindpinade slätter, så tittar de upp på samma natthimmel, fyller sina hjärtan med samma drömmar, och har fått livets andetag av samma allsmäktiga Skapare.”

Skydd för religionsfrihet

Mark David Hall menar att det finns en betydande skillnad mellan Trump och Obamas administrationer. Medan Trump talar om ”religious liberty”, vilket handlar om att skydda individens religionsfrihet, betonade Obamas administration ”freedom of worship”, som handlar om att skydda själva institutionerna och deras handlingar, alltså kyrkor och prästerskap.

– Många på högerkanten … anser att religionsfriheten hotades på ett grundläggande sätt under Obamaadministrationen. Om du är en liten affärsidkare, en florist, en bagare, en fotograf, och du har en uppriktig, religiöst motiverad reservation … så skyddas inte detta, sade han.

När Trump lovar att skydda ”religious liberty” så ”säger han att det under hans administration kommer att göras ansträngningar för att skydda den här sortens människor”, enligt Hall.

Politik

Vid National Prayer Breakfast nämnde Trump två frågor som utgick från hans förståelse av religionsfrihet: att upphäva det så kallade Johnson-tillägget och att reformera invandringspolitiken för att skydda den religiösa toleransen i USA.

Johnson-tillägget från 1954, döpt efter den senator som sponsrade det, Lyndon B. Johnson (sedermera president), går ut på att religiösa organisationer eller välgörenhetsorganisationer som är skattebefriade enligt amerikansk lag förlorar denna status om de stödjer eller motsätter sig politiska kandidater. Kritiker menar att det här tillägget förvägrar religions- och välgörenhetsgrupper deras yttrandefrihet och trosfrihet.

Under sitt tal efter att ha accepterat Republikanska partiets nominering till presidentkandidat förespråkade Trump att den här lagen borde tas bort, och nu som president har han satt det på sin egen dagordning.

När det gäller invandring har Trump sagt: ”Vi kommer att utveckla ett system för att hjälpa till att säkra att de som släpps in i vårt land fullt ut delar våra värderingar i fråga om religiös och personlig frihet, och att de avvisar alla former av förtryck och diskriminering.”

Ett annat tillfälle där Trump betonat religionsfriheten är i hans exekutiva order om invandring, som specificerade att förföljda religiösa minoriteter ska prioriteras när det gäller flyktingstatus.

GRANSKNING: Trump ärver ett kaotiskt invandringssystem

Ordern har kritiserats för att rikta in sig på kristna, som förföljs i Mellanöstern.

Nina Shea från den konservativa tankesmedjan Hudson Institute skrev i en artikel i Christianity Today att kristna flyktingar från Syrien marginaliseras. Den exekutiva ordern kommer att hjälpa den här gruppen, men även ”muslimska rohingya från Burma, Ahmadi-muslimer från Pakistan, Yazidier från Irak, Baha’ier från Iran och oberoende vietnamesiska buddhister”.

Gary Smith sade att amerikanerna borde ta presidentens retorik om tro på allvar, men han uppmanar till en hälsosam skepsis, eftersom den här sortens argument ibland förs fram främst av politiska skäl.

Patrick Garry tycker dock att det fanns något ovanligt i Trumps kommentarer vid National Prayer Breakfast.

– Jag tror inte att det här bara handlar om politik. Jag trodde att han skulle vara som alla andra, och modifiera det han sagt tidigare. Jag tror faktiskt att det här kan vara väldigt ärligt menat.