Den där svängen förbi svärmor på semestern, verkligen trevligt, något som du har längtat efter (den officiella versionen), eller snarare knappt uthärdlig, och något som du har bävat för ända sedan du gasade iväg lämnande de vinkande svärföräldrarna i backspegeln, insvepta i ett dammoln lika stort som vid en ökenstorm (den inofficiella versionen). Bara så att du vet: det är ingen idé att du, mitt under vistelsen hos svärföräldrarna, när du tycker att du har fått nog, demonstrativt stegar ut till bilen och, som ett bångstyrigt barn, börjar rusa motorn så besinningslöst att topplocket riskerar att flyga iväg i en egen omloppsbana runt jorden. Ja, som om du deltog i ett bankrån och körde flyktbilen. Det kommer inte ha någon effekt, mer än konstiga blickar från både svärföräldrarna och deras grannar. Att slänga ur sig ”Oj, jag tror att jag glömde att stänga av gasspisen innan vi åkte. Tänk om hela huset flyger i luften” kommer nog inte heller att få önskat resultat. (Särskilt inte om ni har elspis). Du får försöka att stå ut resten av vistelsen genom att gå upp tidigt varje morgon och meditera i en timme, och resten av dagen rabbla, som ett mantra, Churchills visdomsord: ”If you are going through hell, keep going.”

Som sagt, semestern hos svärföräldrarna i all ära. Men så stack någon fram ett dokument där meningen ”Middag hos Leonardo da Vinci”, var understruken med flera, tjocka streck. Och vips, så såg du en helt annan semester ta form.