loadingI fjol fick 17 600 elever underkänt i minst ett av kärnämnena matematik, svenska och engelska. Det innebär att de inte blev behöriga till gymnasiet.
Foto: Jessica Gow/TT
I fjol fick 17 600 elever underkänt i minst ett av kärnämnena matematik, svenska och engelska. Det innebär att de inte blev behöriga till gymnasiet. Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes

Dagens F-betyg kan bidra till att slå ut elevgrupper

Malin Nordstrand

F-betyget fungerar dåligt och borde skrotas, menar allt fler lärare och skolforskare. Åsikterna går dock isär, och regeringen vill inte slopa gränsen för en godkänd-nivå, utan ser snarare att skolsystemet behöver förändras på andra sätt.

Många elever i svensk skola klarar inte att nå upp till målen som satts för att få godkända betyg i grundämnena, svenska, matematik och engelska. Det här får stora konsekvenser för ungdomar som därmed inte blir behöriga att läsa vidare på gymnasiet direkt efter grundskolan.

På senare år har en diskussion om dagens betygssystem med underkänt och godkänt, det vill säga F- och E-betyg, som infördes 1994, tagit fart. Många lärare, forskare och skoldebattörer menar att F-betyget bidrar till att hindra elever från att få en gymnasieutbildning, vilket kan leda till utanförskap och sociala problem. Andra menar att en godkänd-nivå är absolut nödvändig för att eleverna ska ha en chans att klara av studierna på gymnasiet.

Om skolan i Bris ”Barnrapporten 2024”

Barns mående och hälsa påverkas av hur det går och hur de mår i skolan. Ångest förekommer i 22 procent av kontakterna som handlar om skolan, nedstämdhet förekommer i 19 procent och stress i 17 procent.

Gemensamt för alla omständigheter som påverkar skolan är barns beskrivningar av att bristfälliga skolresultat eller underkända betyg förstärker en känsla av utanförskap och att vara annorlunda.

De flesta unga vuxna får med tiden både anställning och bostad, men situationen är sämre för den stora grupp som inte avslutat grundskolan med godkända betyg.

Bris vill att regeringen tillsätter en utredning för att se över alternativ till skolans betygs- och bedömningssystem. Utredningen bör särskilt kartlägga vilka effekter införandet av F-betyget fått för såväl individ som samhälle.

Ytterligare en viktig åtgärd för att hjälpa elever som riskerar att inte klara skolan är att tidigt erbjuda extra stöd, men forskning visar att sådana insatser har minskat över tid.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingI fjol fick 17 600 elever underkänt i minst ett av kärnämnena matematik, svenska och engelska. Det innebär att de inte blev behöriga till gymnasiet.
Foto: Jessica Gow/TT
I fjol fick 17 600 elever underkänt i minst ett av kärnämnena matematik, svenska och engelska. Det innebär att de inte blev behöriga till gymnasiet. Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes

Dagens F-betyg kan bidra till att slå ut elevgrupper

Malin Nordstrand

F-betyget fungerar dåligt och borde skrotas, menar allt fler lärare och skolforskare. Åsikterna går dock isär, och regeringen vill inte slopa gränsen för en godkänd-nivå, utan ser snarare att skolsystemet behöver förändras på andra sätt.

Många elever i svensk skola klarar inte att nå upp till målen som satts för att få godkända betyg i grundämnena, svenska, matematik och engelska. Det här får stora konsekvenser för ungdomar som därmed inte blir behöriga att läsa vidare på gymnasiet direkt efter grundskolan.

På senare år har en diskussion om dagens betygssystem med underkänt och godkänt, det vill säga F- och E-betyg, som infördes 1994, tagit fart. Många lärare, forskare och skoldebattörer menar att F-betyget bidrar till att hindra elever från att få en gymnasieutbildning, vilket kan leda till utanförskap och sociala problem. Andra menar att en godkänd-nivå är absolut nödvändig för att eleverna ska ha en chans att klara av studierna på gymnasiet.

Om skolan i Bris ”Barnrapporten 2024”

Barns mående och hälsa påverkas av hur det går och hur de mår i skolan. Ångest förekommer i 22 procent av kontakterna som handlar om skolan, nedstämdhet förekommer i 19 procent och stress i 17 procent.

Gemensamt för alla omständigheter som påverkar skolan är barns beskrivningar av att bristfälliga skolresultat eller underkända betyg förstärker en känsla av utanförskap och att vara annorlunda.

De flesta unga vuxna får med tiden både anställning och bostad, men situationen är sämre för den stora grupp som inte avslutat grundskolan med godkända betyg.

Bris vill att regeringen tillsätter en utredning för att se över alternativ till skolans betygs- och bedömningssystem. Utredningen bör särskilt kartlägga vilka effekter införandet av F-betyget fått för såväl individ som samhälle.

Ytterligare en viktig åtgärd för att hjälpa elever som riskerar att inte klara skolan är att tidigt erbjuda extra stöd, men forskning visar att sådana insatser har minskat över tid.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024