Bräddning och nödutsläpp är systemfunktioner för att förhindra att avloppsvatten går bakåt och tränger upp i golvbrunnar, gatubrunnar och hushåll om ledningarna blir överfulla. Det görs som ett tillfälligt utsläpp av avloppsvatten vid överbelastning av ledningsnät eller reningsverk, till exempel vid kraftiga regn, snösmältning eller höjda vattennivåer vid storm. Regnvattnet går då in i avloppsledningar via dagvattenbrunnar, dräneringsrör och otäta rör och fogar.

Bräddat vatten består uppskattningsvis till en tiondel av avloppsvatten och resten regnvatten.

Bräddningar sker vanligen vid pumpstationer i ledningsnätet, men kan även ske vid andra bräddningspunkter och vid reningsverken. Tillståndspliktiga reningsverk ska mäta och rapportera alla bräddningar i sina miljörapporter. Reningsverken noterar mängden bräddvatten och halter av vissa ämnen.

Kombinerat ledningsnät, där spillvatten (vatten från bad, dusch, tvätt och avlopp) rinner tillsammans med dagvatten (regnvatten), var vanliga fram till 1950-talet och finns ofta i äldre stadsdelar. Bräddning är vanligare i kombinerade ledningssystem.

Reningsverk i Sverige: Totalt finns ungefär 1 200–1 300 reningsverk. Av dessa är cirka 450 reningsverk större än 2 000 personekvivalenter och därmed tillståndspliktiga.

Källa: Svenskt Vatten, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp