loadingOrsaken till bräddningar kan vara stopp eller inläckage i ledningsnätet vid kraftigt regn. Foto: Johan Nilsson/TT
Orsaken till bräddningar kan vara stopp eller inläckage i ledningsnätet vid kraftigt regn. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Branschen: Utsläpp av orenat avloppsvatten ett problem

Eva Sagerfors

Varje år släpper reningsverk ut stora mängder orenat avloppsvatten till sjöar och vattendrag. Man talar om risk för smitta och övergödning. Samtidigt som man arbetar för att minska bräddningarna, menar branschen att det behöver gå fortare.

Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten släppte reningsverk ut 0,7 till 4,1 procent av den totala utsläppsvolymen genom bräddning 2017. Samtidigt som det görs av nödvändighet finns risken för att ämnen som släpps ut kan orsaka problem för hälsa och miljö.

Klara Westling, expert på avlopp, miljö och samhällsutveckling på Svenskt Vatten, förklarar att reningsverken är dimensionerade för en viss belastning. När det regnar rinner en del vatten in i avloppsledningsnätet, antingen för att dagvatten- och avloppsledningarna är kombinerade eller för att det läcker in i gamla avloppsledningar med sprickor och otäta fogar.

Bräddning

Bräddning och nödutsläpp är systemfunktioner för att förhindra att avloppsvatten går bakåt och tränger upp i golvbrunnar, gatubrunnar och hushåll om ledningarna blir överfulla. Det görs som ett tillfälligt utsläpp av avloppsvatten vid överbelastning av ledningsnät eller reningsverk, till exempel vid kraftiga regn, snösmältning eller höjda vattennivåer vid storm. Regnvattnet går då in i avloppsledningar via dagvattenbrunnar, dräneringsrör och otäta rör och fogar.

Bräddat vatten består uppskattningsvis till en tiondel av avloppsvatten och resten regnvatten.

Bräddningar sker vanligen vid pumpstationer i ledningsnätet, men kan även ske vid andra bräddningspunkter och vid reningsverken. Tillståndspliktiga reningsverk ska mäta och rapportera alla bräddningar i sina miljörapporter. Reningsverken noterar mängden bräddvatten och halter av vissa ämnen.

Kombinerat ledningsnät, där spillvatten (vatten från bad, dusch, tvätt och avlopp) rinner tillsammans med dagvatten (regnvatten), var vanliga fram till 1950-talet och finns ofta i äldre stadsdelar. Bräddning är vanligare i kombinerade ledningssystem.

Reningsverk i Sverige: Totalt finns ungefär 1 200–1 300 reningsverk. Av dessa är cirka 450 reningsverk större än 2 000 personekvivalenter och därmed tillståndspliktiga.

Källa: Svenskt Vatten, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingOrsaken till bräddningar kan vara stopp eller inläckage i ledningsnätet vid kraftigt regn. Foto: Johan Nilsson/TT
Orsaken till bräddningar kan vara stopp eller inläckage i ledningsnätet vid kraftigt regn. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Branschen: Utsläpp av orenat avloppsvatten ett problem

Eva Sagerfors

Varje år släpper reningsverk ut stora mängder orenat avloppsvatten till sjöar och vattendrag. Man talar om risk för smitta och övergödning. Samtidigt som man arbetar för att minska bräddningarna, menar branschen att det behöver gå fortare.

Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten släppte reningsverk ut 0,7 till 4,1 procent av den totala utsläppsvolymen genom bräddning 2017. Samtidigt som det görs av nödvändighet finns risken för att ämnen som släpps ut kan orsaka problem för hälsa och miljö.

Klara Westling, expert på avlopp, miljö och samhällsutveckling på Svenskt Vatten, förklarar att reningsverken är dimensionerade för en viss belastning. När det regnar rinner en del vatten in i avloppsledningsnätet, antingen för att dagvatten- och avloppsledningarna är kombinerade eller för att det läcker in i gamla avloppsledningar med sprickor och otäta fogar.

Bräddning

Bräddning och nödutsläpp är systemfunktioner för att förhindra att avloppsvatten går bakåt och tränger upp i golvbrunnar, gatubrunnar och hushåll om ledningarna blir överfulla. Det görs som ett tillfälligt utsläpp av avloppsvatten vid överbelastning av ledningsnät eller reningsverk, till exempel vid kraftiga regn, snösmältning eller höjda vattennivåer vid storm. Regnvattnet går då in i avloppsledningar via dagvattenbrunnar, dräneringsrör och otäta rör och fogar.

Bräddat vatten består uppskattningsvis till en tiondel av avloppsvatten och resten regnvatten.

Bräddningar sker vanligen vid pumpstationer i ledningsnätet, men kan även ske vid andra bräddningspunkter och vid reningsverken. Tillståndspliktiga reningsverk ska mäta och rapportera alla bräddningar i sina miljörapporter. Reningsverken noterar mängden bräddvatten och halter av vissa ämnen.

Kombinerat ledningsnät, där spillvatten (vatten från bad, dusch, tvätt och avlopp) rinner tillsammans med dagvatten (regnvatten), var vanliga fram till 1950-talet och finns ofta i äldre stadsdelar. Bräddning är vanligare i kombinerade ledningssystem.

Reningsverk i Sverige: Totalt finns ungefär 1 200–1 300 reningsverk. Av dessa är cirka 450 reningsverk större än 2 000 personekvivalenter och därmed tillståndspliktiga.

Källa: Svenskt Vatten, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024