loadingBankernas bolånemarginaler stiger. Arkivbild. (Foto: Hasse Holmberg / TT)
Bankernas bolånemarginaler stiger. Arkivbild. (Foto: Hasse Holmberg / TT)
Inrikes

Bankerna håvar in på bolånen

Epoch Times

Bankerna tjänar rekordmycket på bolånen. Marginalerna är oskäligt höga, anser Villaägarna och pekar på bristande konkurrens.

De senaste månaderna har bankerna ökat sina marginaler på bolån ytterligare, enligt Finansinspektionen (FI). Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta och deras finansieringskostnad för lånen var 1,67 procentenheter i slutet av september.

– Det är all time high. Det har passerat alla gränser känns det som, säger Håkan Larsson, boendeekonom på organisationen Villaägarna.

Ett kvartal tidigare, i slutet av juni, var marginalen 1,57 procentenheter.

Trenden har varit stigande sedan finanskrisen, då marginalen bitvis låg kring 0,2 procentenheter. Den ligger också betydligt högre än vad den gjorde åren innan krisen.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) kallar utvecklingen ”bekymmersam”.

– Det gör att svenska konsumenter betalar mer än vi skulle kunna göra för våra bolån, pengar vi skulle kunna använda till andra saker, säger han.

Bolånemarginalerna fortsätter att stiga. (Foto: TT)

Bolånemarginalerna fortsätter att stiga. (Foto: TT)

Kompenserar för förluster

Enligt Håkan Larsson är det tydligt att bankerna är pressade av den låga styrräntan, vilket i förlängningen påverkar hur mycket de tjänar på inlånade pengar. För att glädja aktieägarna kompenserar man genom att öka marginalen på utlånade pengar.

Det är en bild bankerna inte skriver under på. Nordeas bolånechef Michael Skytt håller inte heller med om att marginalerna ökat på det sätt som FI:s siffror visar.

– Marginalerna har, vad jag sett, rört sig marginellt, säger han.

Avgörande för kostnaden är hur mycket bankerna lånar upp via bostadsobligationer respektive lån med korta löptider, och alla banker använder olika modeller, enligt Skytt.

Även Handelsbankens bolåneföretag Stadshypoteks vd Ulrica Stolt Kirkegaard pekar på att såväl marginalerna bara rört sig marginellt uppåt, och att den ligger klart lägre, 1,06 procent, än FI:s genomsnittssiffra.

Johan Engström, chef för privatmarknad på Swedbank, konstaterar att bankens kostnad för inlåning slår på kostnaden för upplåningen. Dessutom har kapitalkraven på bankerna ökat.

Svag konkurrens

Håkan Larsson kontrar med att bankerna mörkar och tycker att bristen på konkurrens är problemet.

– Handelsbanken och Swedbank har tillsammans halva marknaden ungefär.

Att det behövs mer konkurrens håller Per Bolund med om.

– Vi försöker via regelverk förbättra situationen och skapa en jämnare spelplan mellan bankerna och bolånetagarna, säger han och tar som exempel att bankerna framöver måste motivera i detalj varför en kund får en viss ränta.

Han tror att bankerna tar en stor risk när de ökar marginalerna. Ny teknik gör det lättare att jämföra alla typer av tjänster.

– Man har upplevt det som krångligt att byta bank, men nu ser vi en framväxt av en ny marknad där människor är vana vid att göra bankärenden via sin telefon. Det kan andra aktörer utnyttja, säger han.

(TT)

Fakta: Bolånemarginalen
  • I slutet av september var bankernas bolånemarginal 1,67 procentenheter. För tre månader sedan var den 1,57 och vid årsskiftet 1,47 procentenheter. Trenden har varit stigande sedan finanskrisen.
  • Marginalen ligger också betydligt högre än vad den gjorde åren innan finanskrisen.
  • Marginalen på ett nytecknat bolån med bindningstiden tre månader räknas ut genom att jämföra bankernas genomsnittliga räntor och deras kostnader för att finansiera lånen, utifrån SCB:s finansmarknadsstatistik.
  • Vid årsskiftet träder ett nytt EU-direktiv i kraft som ställer krav på varje enskild bank att öppet redovisa sina upplåningskostnader.

Källa: Finansinspektionen

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingBankernas bolånemarginaler stiger. Arkivbild. (Foto: Hasse Holmberg / TT)
Bankernas bolånemarginaler stiger. Arkivbild. (Foto: Hasse Holmberg / TT)
Inrikes

Bankerna håvar in på bolånen

Epoch Times

Bankerna tjänar rekordmycket på bolånen. Marginalerna är oskäligt höga, anser Villaägarna och pekar på bristande konkurrens.

De senaste månaderna har bankerna ökat sina marginaler på bolån ytterligare, enligt Finansinspektionen (FI). Skillnaden mellan bankernas utlåningsränta och deras finansieringskostnad för lånen var 1,67 procentenheter i slutet av september.

– Det är all time high. Det har passerat alla gränser känns det som, säger Håkan Larsson, boendeekonom på organisationen Villaägarna.

Ett kvartal tidigare, i slutet av juni, var marginalen 1,57 procentenheter.

Trenden har varit stigande sedan finanskrisen, då marginalen bitvis låg kring 0,2 procentenheter. Den ligger också betydligt högre än vad den gjorde åren innan krisen.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) kallar utvecklingen ”bekymmersam”.

– Det gör att svenska konsumenter betalar mer än vi skulle kunna göra för våra bolån, pengar vi skulle kunna använda till andra saker, säger han.

Bolånemarginalerna fortsätter att stiga. (Foto: TT)

Bolånemarginalerna fortsätter att stiga. (Foto: TT)

Kompenserar för förluster

Enligt Håkan Larsson är det tydligt att bankerna är pressade av den låga styrräntan, vilket i förlängningen påverkar hur mycket de tjänar på inlånade pengar. För att glädja aktieägarna kompenserar man genom att öka marginalen på utlånade pengar.

Det är en bild bankerna inte skriver under på. Nordeas bolånechef Michael Skytt håller inte heller med om att marginalerna ökat på det sätt som FI:s siffror visar.

– Marginalerna har, vad jag sett, rört sig marginellt, säger han.

Avgörande för kostnaden är hur mycket bankerna lånar upp via bostadsobligationer respektive lån med korta löptider, och alla banker använder olika modeller, enligt Skytt.

Även Handelsbankens bolåneföretag Stadshypoteks vd Ulrica Stolt Kirkegaard pekar på att såväl marginalerna bara rört sig marginellt uppåt, och att den ligger klart lägre, 1,06 procent, än FI:s genomsnittssiffra.

Johan Engström, chef för privatmarknad på Swedbank, konstaterar att bankens kostnad för inlåning slår på kostnaden för upplåningen. Dessutom har kapitalkraven på bankerna ökat.

Svag konkurrens

Håkan Larsson kontrar med att bankerna mörkar och tycker att bristen på konkurrens är problemet.

– Handelsbanken och Swedbank har tillsammans halva marknaden ungefär.

Att det behövs mer konkurrens håller Per Bolund med om.

– Vi försöker via regelverk förbättra situationen och skapa en jämnare spelplan mellan bankerna och bolånetagarna, säger han och tar som exempel att bankerna framöver måste motivera i detalj varför en kund får en viss ränta.

Han tror att bankerna tar en stor risk när de ökar marginalerna. Ny teknik gör det lättare att jämföra alla typer av tjänster.

– Man har upplevt det som krångligt att byta bank, men nu ser vi en framväxt av en ny marknad där människor är vana vid att göra bankärenden via sin telefon. Det kan andra aktörer utnyttja, säger han.

(TT)

Fakta: Bolånemarginalen
  • I slutet av september var bankernas bolånemarginal 1,67 procentenheter. För tre månader sedan var den 1,57 och vid årsskiftet 1,47 procentenheter. Trenden har varit stigande sedan finanskrisen.
  • Marginalen ligger också betydligt högre än vad den gjorde åren innan finanskrisen.
  • Marginalen på ett nytecknat bolån med bindningstiden tre månader räknas ut genom att jämföra bankernas genomsnittliga räntor och deras kostnader för att finansiera lånen, utifrån SCB:s finansmarknadsstatistik.
  • Vid årsskiftet träder ett nytt EU-direktiv i kraft som ställer krav på varje enskild bank att öppet redovisa sina upplåningskostnader.

Källa: Finansinspektionen

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024