loadingArkivbild från Ribersborg i Malmö. Foto: Johan Nilsson / TT
Arkivbild från Ribersborg i Malmö. Foto: Johan Nilsson / TT
Inrikes

Avloppsvatten sommarens plåga – så kan det stoppas

Boel Holm/TT

Varningarna för snuskigt badvatten har varit många i sommar. Kraftiga skyfall ökar risken för oönskade föroreningar när avloppssystemen inte mäktar med. Men det finns metoder för att stoppa det så kallade bajsvattnet.

Det som lett till de många larmen om bajsvatten på badplatserna är så kallad bräddning – ett tillfälligt utsläpp av avloppsvatten som görs när ledningsnät eller reningsverk blir överbelastade, till exempel i samband med kraftiga regn.

Det är för tidigt att säga om det gjorts fler bräddningar än vanligt, men sommaren har inte varit direkt torr, konstaterar Erik Karlsson, strateg på Svenskt vatten. Han tror att en ökad medvetenhet om vattenfrågor också bidragit till uppmärksamheten.

– Det har varit större fokus på frågan i år. Kommunerna har förmodligen blivit duktigare på badförbud, kanske på grund av diskussionerna i samband med OS om man skulle bada i Seine.

Många, framför allt äldre städer, har kombinerat ledningsnät som leder ner både avloppsvatten och regnvatten. Det är ofta de som bräddar för att vattenvolymerna blivit för stora.

Stora behov

Skyfallsliknande regn kommer att bli allt vanligare på grund av klimatförändringarna och behovet av att kunna ta hand om vattenmassorna är stort. Erik Karlsson säger att man för 2020–2021 räknade med att man låg 10 miljarder kronor efter i investeringskostnader.

– På sikt tror vi att VA-taxan behöver fyrdubblas, varav investeringskostnaden står för en dubblering.

I dag byggs inga kombinerade ledningsnät i Sverige, men det finns många kvar. I samband med att man bygger om systemen försöker man bygga separat i stället, men det kommer inte att hålla vattendragen fria från oönskade föroreningar.

– Det spelar ingen roll hur man bygger om VA-systemen, om det regnar intensivt kommer föroreningar från gatorna att hamna där.

Dyr lösning

Att försöka dimensionera upp ledningsnätet för att hantera allt större vattenmängder skulle bli dyrt. En bättre lösning är att planera städerna så att dagvattnet inte kommer ner i avloppen.

– Det är otroligt dyrt att gräva i innerstadsmiljöer som ofta är mest påverkade. Det bästa är att hantera det på ytan, för det är lättare att anpassa en yta efter förändrade förutsättningar.

En nedsänkt plantering i en trottoar kan bli en bassäng för regnvatten och ett glapp mellan kantstenarna leder bort vatten från trottoaren och ner bland växterna.

– Vi ser även projekt med att leda ner vatten i trädgropar, så att man kan bevattna med regnvatten. Man försöker hitta fler sätt att nyttja vattnet i stället för att bara skicka det rakt ut.

Vad finns i vattnet?

I Sverige använder vi ungefär 140 liter vatten per person och dygn. Av dem beräknas 30 liter gå åt till toalettspolning. Resten kommer från bad, tvätt och disk.

Vattnet som släpps ut i samband med vid bräddning till följd av kraftigt regn eller snösmältning består till största delen av regn- och smältvatten.

91 procent av det bräddade vattnet är regn- eller smältvatten. Sju procent kommer från dusch, tvätt och disk och bara två procent är toalettvatten.

Källa: Svenskt vatten

(TT)

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingArkivbild från Ribersborg i Malmö. Foto: Johan Nilsson / TT
Arkivbild från Ribersborg i Malmö. Foto: Johan Nilsson / TT
Inrikes

Avloppsvatten sommarens plåga – så kan det stoppas

Boel Holm/TT

Varningarna för snuskigt badvatten har varit många i sommar. Kraftiga skyfall ökar risken för oönskade föroreningar när avloppssystemen inte mäktar med. Men det finns metoder för att stoppa det så kallade bajsvattnet.

Det som lett till de många larmen om bajsvatten på badplatserna är så kallad bräddning – ett tillfälligt utsläpp av avloppsvatten som görs när ledningsnät eller reningsverk blir överbelastade, till exempel i samband med kraftiga regn.

Det är för tidigt att säga om det gjorts fler bräddningar än vanligt, men sommaren har inte varit direkt torr, konstaterar Erik Karlsson, strateg på Svenskt vatten. Han tror att en ökad medvetenhet om vattenfrågor också bidragit till uppmärksamheten.

– Det har varit större fokus på frågan i år. Kommunerna har förmodligen blivit duktigare på badförbud, kanske på grund av diskussionerna i samband med OS om man skulle bada i Seine.

Många, framför allt äldre städer, har kombinerat ledningsnät som leder ner både avloppsvatten och regnvatten. Det är ofta de som bräddar för att vattenvolymerna blivit för stora.

Stora behov

Skyfallsliknande regn kommer att bli allt vanligare på grund av klimatförändringarna och behovet av att kunna ta hand om vattenmassorna är stort. Erik Karlsson säger att man för 2020–2021 räknade med att man låg 10 miljarder kronor efter i investeringskostnader.

– På sikt tror vi att VA-taxan behöver fyrdubblas, varav investeringskostnaden står för en dubblering.

I dag byggs inga kombinerade ledningsnät i Sverige, men det finns många kvar. I samband med att man bygger om systemen försöker man bygga separat i stället, men det kommer inte att hålla vattendragen fria från oönskade föroreningar.

– Det spelar ingen roll hur man bygger om VA-systemen, om det regnar intensivt kommer föroreningar från gatorna att hamna där.

Dyr lösning

Att försöka dimensionera upp ledningsnätet för att hantera allt större vattenmängder skulle bli dyrt. En bättre lösning är att planera städerna så att dagvattnet inte kommer ner i avloppen.

– Det är otroligt dyrt att gräva i innerstadsmiljöer som ofta är mest påverkade. Det bästa är att hantera det på ytan, för det är lättare att anpassa en yta efter förändrade förutsättningar.

En nedsänkt plantering i en trottoar kan bli en bassäng för regnvatten och ett glapp mellan kantstenarna leder bort vatten från trottoaren och ner bland växterna.

– Vi ser även projekt med att leda ner vatten i trädgropar, så att man kan bevattna med regnvatten. Man försöker hitta fler sätt att nyttja vattnet i stället för att bara skicka det rakt ut.

Vad finns i vattnet?

I Sverige använder vi ungefär 140 liter vatten per person och dygn. Av dem beräknas 30 liter gå åt till toalettspolning. Resten kommer från bad, tvätt och disk.

Vattnet som släpps ut i samband med vid bräddning till följd av kraftigt regn eller snösmältning består till största delen av regn- och smältvatten.

91 procent av det bräddade vattnet är regn- eller smältvatten. Sju procent kommer från dusch, tvätt och disk och bara två procent är toalettvatten.

Källa: Svenskt vatten

(TT)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024