loadingEn jämförelse mellan AI-modellen av TAAR1, vilken är turkos, och receptorns struktur som bestämts genom experiment i lila. Foto: Alejandro Diaz
En jämförelse mellan AI-modellen av TAAR1, vilken är turkos, och receptorns struktur som bestämts genom experiment i lila. Foto: Alejandro Diaz
Inrikes

AI snabbar på medicinsk forskning

Camilla Johansson

Forskning vid Uppsala universitet visar att med hjälp av artificiell intelligens kan mediciner som behövs för att behandla sjukdomar som schizofreni och depression utvecklas snabbare än vad som tidigare varit möjligt.

Artificiell intelligens, AI, har fått både ris och ros. Nu har man upptäckt att AI kan hjälpa till att identifiera molekyler som skulle kunna fungera som nya läkemedel för behandling av psykiska sjukdomar.

Detta sker genom att man med hjälp av AI kan bestämma viktiga receptorers tredimensionella strukturer och på så sätt påskynda utvecklingen av möjliga läkemedel. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Artificiell Intelligens i vården

Artificiell Intelligens är inte bara värdefull inom framtagande av ny medicin.

AI inom hälso och sjukvården har stor potential att skapa nytta för både patienter och samhälle.

Tekniken kan bidra till säkrare diagnostik, tidigare upptäckt av sjukdom och mer personanpassad behandling.

Allteftersom tekniken utvecklas ökar förhoppningarna om att AI ska kunna användas för att göra vården mer effektiv och säker.

Samtidigt innebär AI i vården flera utmaningar, juridiskt, etiskt och tekniskt.

Dessa måste uppmärksammas både för att den enskilde inte ska fara illa och för att förtroendet för tekniken inte ska skadas.

Källa: Statens Medicinsk-Etiska Råd

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn jämförelse mellan AI-modellen av TAAR1, vilken är turkos, och receptorns struktur som bestämts genom experiment i lila. Foto: Alejandro Diaz
En jämförelse mellan AI-modellen av TAAR1, vilken är turkos, och receptorns struktur som bestämts genom experiment i lila. Foto: Alejandro Diaz
Inrikes

AI snabbar på medicinsk forskning

Camilla Johansson

Forskning vid Uppsala universitet visar att med hjälp av artificiell intelligens kan mediciner som behövs för att behandla sjukdomar som schizofreni och depression utvecklas snabbare än vad som tidigare varit möjligt.

Artificiell intelligens, AI, har fått både ris och ros. Nu har man upptäckt att AI kan hjälpa till att identifiera molekyler som skulle kunna fungera som nya läkemedel för behandling av psykiska sjukdomar.

Detta sker genom att man med hjälp av AI kan bestämma viktiga receptorers tredimensionella strukturer och på så sätt påskynda utvecklingen av möjliga läkemedel. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Artificiell Intelligens i vården

Artificiell Intelligens är inte bara värdefull inom framtagande av ny medicin.

AI inom hälso och sjukvården har stor potential att skapa nytta för både patienter och samhälle.

Tekniken kan bidra till säkrare diagnostik, tidigare upptäckt av sjukdom och mer personanpassad behandling.

Allteftersom tekniken utvecklas ökar förhoppningarna om att AI ska kunna användas för att göra vården mer effektiv och säker.

Samtidigt innebär AI i vården flera utmaningar, juridiskt, etiskt och tekniskt.

Dessa måste uppmärksammas både för att den enskilde inte ska fara illa och för att förtroendet för tekniken inte ska skadas.

Källa: Statens Medicinsk-Etiska Råd

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024