Marinarkeologer har hittat resterna av två örlogsfartyg från 1600-talet utanför Vaxholm. Ett av vraken är förhållandevis välbevarat.
– Plötsligt kom vi fram till en stor vägg av svart ek som reste sig fem, sex meter från botten, säger marinarkeologen Jim Hansson.
Forskarna tror att ett av skeppen är Vasas systerfartyg Äpplet. Förutom Vasa (1628), byggdes nämligen också Äpplet (1629), Kronan (1632) och Scepter (1636).
– Vasa byggdes i en serie om fyra, kan man säga. Det vi nu har hittat är vrak efter två riktigt kraftiga örlogsfartyg. Vi är helt säkra på att de kommer från 1600-talet och dimensionerna stämmer väl överens med Vasa, säger Jim Hansson.
Dykningarna, som har pågått i tre dagar, avslutades så sent om igår.
Skyddade Stockholm
Skeppen sänktes utanför Vaxholm som en del av ett omfattande försvarsverk mot fientliga fartyg, för att på så vis skydda Stockholm.
För stora fartyg finns det nämligen i princip bara två vägar in till Stockholm, berättar Jim Hansson. Det är dels genom Baggensstäket, dels förbi Vaxholm. Två sund som den dåvarande svenska krigsmakten gjorde sitt yttersta för att täppa till, bland annat genom att sänka mängder med sten i så kallade stenkistor – och genom att sänka uttjänta örlogsfartyg.
TT: Är det inte märkligt att man inte hittat dessa vrak tidigare?
– Det hittas nya vrak i Skärgården och inne i Stockholm hela tiden. Och vi vet att man har sänkt skepp utanför Vaxholm. Det finns till och med skisser som visar att man planerade att ställa ett vrak ovanpå på två andra. Men det är ett ganska svårt område att dyka i med mycket trafik, men vi fick hjälp av marinen. Dessutom har det länge varit förbjudet att dyka där, vilket antagligen bidragit till att man inte har upptäckt de här vraken tidigare, säger Jim Hansson.
Prover på analys
Han beskriver ett av vraken som förhållandevis välbevarat där styrbordsidan reser sig 5–6 meter ovanför botten och där vissa detaljer fortfarande går att identifiera, medan det andra vraket är mer skadat.
Huruvida skeppen är Vasas systerfartyg eller inte, vet forskarna alltså ännu inte. För att ta reda på mer har forskarna sågat prover som nu ska skickas in på analys. Med hjälp dendrokronologi, då trädets årsringar analyseras och jämförs med ett referensmaterial, hoppas forskarna inte bara få reda på när virket höggs ner, utan också var.
– Förra året fick vi svar på ett annat skepp, att trädet hade huggits ner på Biskops-Arnö i Mälaren under vinterhalvåret 1612/1613. Så man kan få väldigt detaljerade svar av sådana analyser, säger Jim Hansson.
(Johan Nilsson/TT)