Det är full snurr på den svenska vindkraften som ska fördubblas fram till 2022. En snabbt växande andel av elproduktionen i Sverige kommer från vindkraft. Men inget svenskt företag finns med bland de stora tillverkarna.
— Det hade varit bra om vi hade haft mer kompetens kring vindkraft hemma i Sverige. Det är viktigt att vi utbildar vindkraftstekniker så att vi blir mindre beroende av utlandet, säger Fredrik Lindahl, styrelseledamot i branschorganisationen Svensk vindkraftförening och i börsnoterade vindkraftsproducenten Slite vind.
En fjärdedel
Om några år ska motsvarande en fjärdedel av dagens totala elproduktion utgöras av vindkraftsel. I år producerar vindkraften i Sverige omkring 20 terawattimmar. Om tre år, 2022, ska produktionen vara uppe i 40 terawattimmar, enligt en prognos från Svensk vindenergi.
Den totala svenska elproduktionen för närvarande är nära 160 terawattimmar per år.
Den svenska vindkraftsboomen bygger på politiska beslut. I juni 2016 slöt den rödgröna regeringen samt Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna energiöverenskommelsen. Den innebär att den svenska elproduktionen ska vara helt förnybar 2040.
Men hur den svenska elförsörjningen ska se ut 2040 debatteras och diskuteras. I våras sällade sig Moderaterna och Kristdemokraterna till Liberalernas mer kärnkraftsvänliga linje. M och KD talar nu om att den svenska elproduktionen ska vara fossilfri, snarare än förnybar.
Låg andel fossilt
I dag svarar kärnkraften och vattenkraften för omkring 40 procent vardera av den svenska elproduktionen. Det gör att Sverige redan i dag, jämfört med många andra länder, använder en låg andel fossila bränslen för att producera sin el.
Den statliga energikommissionen har i uppdrag att staka ut vägen för den framtida energiförsörjningen. Och det är uppenbart att vindkraft blir en viktig del av lösningen.
Kritiker pekar på att byggandet av vindkraftverk orsakar klimatutsläpp och hävdar att vindkraften egentligen inte bär sig ekonomiskt. Vindkraftverk syns på långt håll i landskapet, de låter och enligt kritiker stör de fågellivet. Men vindkraftens anhängare ser ut att vinna och nya turbiner växer som svampar ur marken.
— Att producera vindkraftsel har blivit så mycket billigare att det verkligen lönar sig att bygga vindkraft, säger Sara Grettve, projektledare på Energimyndigheten.
Certifikat ger stöd
Men den svenska vindkraften, liksom vindkraften i många andra länder, tar emot stöd. I Sverige ges stödet i form av elcertifikat som finns för att främja förnybar elproduktion.
Förenklat kan man säga att systemet fungerar så att elproducenterna får elcertifikat av staten när de producerar förnybar el. När elleverantörerna köper förnybar el från producenten får de betala både för elen och för certifikaten.
Markbygden utanför Piteå är tänkt att bli Europas största landbaserade vindkraftspark och ska enligt planerna producera omkring 10 terawattimmar per år, motsvarande 6-7 procent av Sveriges samlade elproduktion, när parken är fullt utbyggd. Det tysksvenska företaget Svevind har beräknat att hela vindkraftparken Markbygden ska vara i drift 2021.
(Björn Dickson/TT)
