Vilda djur bedöms varje år orsaka miljardförluster för svenska skogsägare och bönder.
På Berga gård i Södermanland blir betet uppätet av dovhjortar.
– Dovhjortarna skövlar som gräsklippare, de tar allt, säger lantbrukaren Ulf Thunell.
Gräset är en handsbredd högt, det ser ut att vara jämnt klippt över hela åkern. Men här har inga maskiner gått fram, det är dovhjortar som håller gräset kort.
– Här ser man hur de ätit, och här, här och här, hela åkern här, säger Ulf Thunell, som driver gården Berga tillsammans med sin fru Elin Beckman.
Tidigare har parets marker burit 60 kor med kalvar – nu räcker betet till knappt 40 djur.
– Här borde vi kunna göra en andra skörd, men det går inte, säger Ulf Thunell.
Förra året började paret få nog och bestämde sig för att ta reda på hur stora förluster de gör på sin gård Berga Husby-Oppunda till följd av viltskador på grödorna. För att få något att jämföra med har de ställt ut vad de kallar "skyddsrutor" med stabila stängsel på sina marker.
I buren som Elin Beckman och Ulf Thunell har satt upp kan man tydligt se hur mycket grödor marken skulle ge om dovhjortar inte betade på åkern. Foto: Stina Stjernkvist/TT
Stor skillnad
Skillnaden mellan gräset i den lilla buren och det på åkern är slående.
– Förra året räknade vi på 30 procent förluster, men då började vi lite sent och kunde inte jämföra med allt vi skördade. I år är det 50 procent totalt. Hälften blir uppätet, säger Elin Beckman.
Gräset de odlar ska korna äta under vintern. Det handlar om stora pengar för ett litet företag och om de inte kan skörda tillräckligt kommer de i framtiden att tvingas minska antalet djur.
– Då kan vi inte arbeta heltid på gården båda två, säger Ulf Thunell.
Elin Beckman och Ulf Thunell är inte ensamma bland Sveriges bönder om att ha problem med vilt. Exakt hur stora värden som går förlorade till följd av viltskador vet ingen, men Lantbrukarnas riksförbund (LRF) uppskattar att åtminstone 2 miljarder kronor går förlorade i jord- och skogsbruk årligen.
När dovhjortar betar på åkern hinner de viktiga klöverväxterna inte växa till sig. Klövern är viktig för korna som får sitt protein från växterna. Elin Beckman visar i sin telefon på skillnaden mellan klöver från en åker som ofta får besök av dovhjort och en som får vara i fred. Foto: Stina Stjernkvist/TT
Miljardförluster
Det är möjligen en modest estimering. I en studie utförd av Sveriges lantbruksuniversitet för tre år sedan uppskattas de skador som vildsvin orsakar inom jordbruket till 1,1 miljarder kronor årligen. Men studien säger ingenting om annat vilt som dovhjort, gäss och älg.
Skogsbolaget Södra skogsägarna har beräknat viltskadorna bland sina medlemmar till 980 miljoner kronor årligen.
– Då är vi uppe i två miljarder, men då har vi fortfarande hela norra Sverige kvar, säger Anders Wetterin, jakt- och viltexpert på LRF.
Enligt Wetterin uppgår nettovärdet i det svenska jordbruket till mellan fem miljarder och sju miljarder kronor årligen.
– Om man jämför det med 1,1 miljarder i förluster så är det runt 15 procent på bara vildsvin. Då inser man att våra medlemmar är ganska sura. Det här är ett stort problem, säger han.
Bakom ilskan finns en konflikt mellan jägare och lantbrukare. Många markägare vill ha stora viltstammar på sina ägor, men djuren bryr sig inte om tomtgränser. För jordbrukare som Elin Beckman och Ulf Thunell, som arrenderar delar av sin odlingsmark, är problemet än större eftersom de inte kan jaga på de värst utsatta åkrarna.
– Jag tycker att den som vill ha mycket vilt i sin skog själv kan hägna in, annars faller kostnaden på oss lantbrukare, säger Ulf Thunell.
I buren är gräset långt och saftigt, utanför ser det ut som om någon kört över åkern med en gräsklippare. Foto: Stina Stjernkvist/TT
Stort problem
Skogsstyrelsen ska i januari nästa år presentera en rapport om viltskador i skogsbruket. Den senaste siffran som finns tillgänglig är från 2007 då skadorna uppskattades till minst 500 miljoner kronor om året. Sedan dess har problemen med vildsvin och dovhjort ökat.
– Det är ett av de största problemen man har i dag i skogsbruket. Det är absolut jätteallvarligt. Regeringen vill att man ökar produktionen i skogsbruket, det anses viktigt bland annat ur miljösynpunkt, och viltskador är ett stort hinder, säger Christer Kalén, viltexpert på Skogsstyrelsen.
På Jägareförbundet är man medveten om problemet.
– Vi har ett handslag med skogsindustrin, en avsiktsförklaring, och det borde vi ha med jordbruket också, säger Bo Sköld, förbundets generalsekreterare.
Den fråga som måste lösas handlar om hur stora viltstammarna ska tillåtas att vara.
– Man kan börja fundera på om inte staten bör ha en uppfattning om till exempel hur många vildsvin vi ska ha. Är det rimligt att det inte finns någon övre gräns för de här viltarterna med tanke på hur mycket de kostar? säger Anders Wetterin.
(Carl Cato/TT)
