Min pappa börjar närma sig hundra. Han har levt ett förhållandevis bra liv. Nu bor han på ett äldreboende sedan en tid, och han har börjat klaga. Han trivs inte, vilket han säger varje gång jag kommer och hälsar på. Det är något som ligger och gnager inom honom. Häromdagen tog jag med honom ut i rullstolen. Vi satte oss i ett växthus och började prata. Vi pratade om livet och döden, om det som är bortom det jordiska och om flerdimensionella verkligheter. Han är ingenjör och en jordnära person och har tidigare inte visat intresse för andliga samtal. Men nu var han intresserad och verkade nöjd med att få prata en stund. Jag tror att min pappa håller på att summera sitt liv och gör sig redo för att lämna jordelivet. Han är på väg till en för honom okänd verklighet, ett annat varande. Att få samtala om andliga frågor verkar viktigt för honom i processen, men ingen verkar prata om de här frågorna på boendet.