Få som har följt med i medieflödet de senaste åren kan ha missat att farhågorna kring den kinesiskägda appen Tiktok växt kraftigt i västvärlden. I en artikel i detta nummer tecknas en bild av de olika sidorna av den här frågan. Oron handlar inte längre bara om informationsinhämtning och potentiella säkerhetsrisker, utan om ”kognitiv krigföring”, något som färre kanske är bekanta med.

Vi har tidigare i åtskilliga artiklar berört det kinesiska kommunistpartiets (KKP) många ”icke-kinetiska” sätt att bedriva krig mot västerlandet. Det handlar om allt från industrispionage, teknologistölder och propaganda, till ekonomiska metoder och manipulation av internationell rätt. Tiktoks roll som en del i vad man kallar kognitiv krigföring kan kanske verka långsökt, men det gäller att förstå långsiktigheten och målmedvetenheten i KKP:s agerande. Man är på flera sätt underlägsna fienden – västerlandet med USA i spetsen – men man försöker kompensera för detta genom att utnyttja sina styrkor. Till dessa hör att i ett totalitärt system kan alla resurser mobiliseras i den riktning staten vill.

En del kommentatorer har protesterat mot beskrivningen av dagens Kina som totalitärt eftersom man menar att det både finns stora interna motsättningar inom KKP och olika sektorer som partiet inte direkt eller uppenbart kontrollerar. Andra har talat mer om en ”mjuk totalitarism” som låter saker ha sin gång till en viss gräns, och inte direkt intervenerar mer än nödvändigt.