loading
Klockan åtta på söndagen går startskottet för det 95:e Vasaloppet i ordningen. Foto: Ulf Palm/TT-arkivbild
Klockan åtta på söndagen går startskottet för det 95:e Vasaloppet i ordningen. Foto: Ulf Palm/TT-arkivbild
Sport

Vasaloppet – "alltid en folkfest"

Epoch Times

Spåren är förberedda och tusentals liter blåbärssoppa finns redo. På söndagen går starten för Vasaloppet, som i år genomförs för 95:e gången.

Klockan åtta ljuder startskottet. Omkring 15 500 skidåkare står då på startlinjen för att skida de nio milen från Sälen till Mora.

– Det känns bra. Det verkar bli fint före och varmt till skillnad från i fjol, säger Tommy Höglund, sportchef för Vasaloppet.

Vasaloppets vintervecka har varit i gång sedan den 22 februari. Hittills har flera lopp genomförts, däribland Nattvasan, Tjejvasan och Halvvasan och nu närmar sig själva finalen.

Kraftiga snöfall väntas under söndagen. Det kan göra att spåren blir mjuka. Arrangörerna är därför beredda på att underhålla spåren under själva loppet så gott det går.

– Det kan bli vallningsproblem och lite ostadiga spår. Det är bra att ha glasögon om det snöar kraftigt, säger Tommy Höglund.

Tusentals liter blåbärssoppa

Vasaloppets signaturdryck, blåbärssoppan, kommer som vanligt att serveras och arrangörerna är förberedda med tusentals liter av bärdrycken. Förra året drack de omkring 65 000 deltagarna under Vasaloppets vintervecka tillsammans 38 700 liter blåbärssoppa. Åtgången i år ser ut att bli lika stor, trots att antalet anmälda deltagare är något färre.

– Det är på den nivån. Åtgången på blåbärssoppa styrs mer av vädret, folk dricker mer när det är varmare, säger sportchefen Tommy Höglund.

En av de många funktionärerna som kommer att jobba under söndagens lopp är den tidigare Vasaloppsåkaren Staffan Larsson från Mora.

– Vasaloppet är alltid en folkfest. I Mora brukar man brukar säga att det är före och efter Vasaloppet, så är det för mig också, säger han.

"Hoppas att någon vågar rycka"

Staffan Larsson har tävlingsåkt Vasaloppet nio gånger och tog hem segern i loppet 1999. Han slutade med tävlandet 2006, och i år kommer han att vara funktionärsvakt vid målgången. Ett av Staffan Larssons starkaste minnen från sina Vasalopp är debuten 1994, då han några månader tidigare hade brutit benet och fortfarande väntade på att skadan skulle läka helt.

– Det första loppet åkte jag tack vare att jag bröt benet. Jag gick på kryckor i tre månader och ville ha ett mål för att upprätthålla träningen, så då tänkte jag att jag skulle ta mig igenom Vasaloppet med att staka. Jag har aldrig tränat så mycket i hela mitt liv.

Han höll ledningen tills att det var 17 kilometer kvar till mål. Då blev han omkörd och slutade på en femteplats.

– Man var mör i överkroppen efter nio mil, men det var fantastiskt kul.

TT: Vad ser du mest fram emot under årets Vasalopp?

– Jag hoppas att någon vågar rycka och att en klunga går lös så att det blir lite spänning, säger Staffan Larsson.

(Britta Kramsjö/TT)

Vasaloppskuriosa

(TT)

Loppet har sedan 1948 alltid genomförts första söndagen i mars, förutom 2015. Då sköts loppet till den andra söndagen i mars på grund av skid-VM i Falun.

Deltagarna i årets Vasalopp kommer från 45 olika nationer. Omkring 3 700 av dem kommer från andra länder än Sverige, flest från Norge och därefter Finland, Danmark, Tyskland och Tjeckien.

Sedan det första Vasaloppet 1922 har 575 620 skidåkare gått i mål efter fullbordat Vasalopp. Den totala sträckan som de har åkt motsvarar 1 292 varv runt jorden eller 67 resor till månen tur och retur.

Varje Vasaloppsåkare går i genomsnitt ner tre kilo under ett lopp, vilket gör att ungefär 23 000 skidåkare "saknas" efter alla 94 lopp som hittills har genomförts.

Även kroppslängden minskar under ett Vasalopp. Diskarna i ryggraden trycks ihop och fotvalven trampas ner. Tillsammans krymper Vasaloppsåkarna med 220 meter under ett lopp.

Källa: Vasaloppet

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Klockan åtta på söndagen går startskottet för det 95:e Vasaloppet i ordningen. Foto: Ulf Palm/TT-arkivbild
Klockan åtta på söndagen går startskottet för det 95:e Vasaloppet i ordningen. Foto: Ulf Palm/TT-arkivbild
Sport

Vasaloppet – "alltid en folkfest"

Epoch Times

Spåren är förberedda och tusentals liter blåbärssoppa finns redo. På söndagen går starten för Vasaloppet, som i år genomförs för 95:e gången.

Klockan åtta ljuder startskottet. Omkring 15 500 skidåkare står då på startlinjen för att skida de nio milen från Sälen till Mora.

– Det känns bra. Det verkar bli fint före och varmt till skillnad från i fjol, säger Tommy Höglund, sportchef för Vasaloppet.

Vasaloppets vintervecka har varit i gång sedan den 22 februari. Hittills har flera lopp genomförts, däribland Nattvasan, Tjejvasan och Halvvasan och nu närmar sig själva finalen.

Kraftiga snöfall väntas under söndagen. Det kan göra att spåren blir mjuka. Arrangörerna är därför beredda på att underhålla spåren under själva loppet så gott det går.

– Det kan bli vallningsproblem och lite ostadiga spår. Det är bra att ha glasögon om det snöar kraftigt, säger Tommy Höglund.

Tusentals liter blåbärssoppa

Vasaloppets signaturdryck, blåbärssoppan, kommer som vanligt att serveras och arrangörerna är förberedda med tusentals liter av bärdrycken. Förra året drack de omkring 65 000 deltagarna under Vasaloppets vintervecka tillsammans 38 700 liter blåbärssoppa. Åtgången i år ser ut att bli lika stor, trots att antalet anmälda deltagare är något färre.

– Det är på den nivån. Åtgången på blåbärssoppa styrs mer av vädret, folk dricker mer när det är varmare, säger sportchefen Tommy Höglund.

En av de många funktionärerna som kommer att jobba under söndagens lopp är den tidigare Vasaloppsåkaren Staffan Larsson från Mora.

– Vasaloppet är alltid en folkfest. I Mora brukar man brukar säga att det är före och efter Vasaloppet, så är det för mig också, säger han.

"Hoppas att någon vågar rycka"

Staffan Larsson har tävlingsåkt Vasaloppet nio gånger och tog hem segern i loppet 1999. Han slutade med tävlandet 2006, och i år kommer han att vara funktionärsvakt vid målgången. Ett av Staffan Larssons starkaste minnen från sina Vasalopp är debuten 1994, då han några månader tidigare hade brutit benet och fortfarande väntade på att skadan skulle läka helt.

– Det första loppet åkte jag tack vare att jag bröt benet. Jag gick på kryckor i tre månader och ville ha ett mål för att upprätthålla träningen, så då tänkte jag att jag skulle ta mig igenom Vasaloppet med att staka. Jag har aldrig tränat så mycket i hela mitt liv.

Han höll ledningen tills att det var 17 kilometer kvar till mål. Då blev han omkörd och slutade på en femteplats.

– Man var mör i överkroppen efter nio mil, men det var fantastiskt kul.

TT: Vad ser du mest fram emot under årets Vasalopp?

– Jag hoppas att någon vågar rycka och att en klunga går lös så att det blir lite spänning, säger Staffan Larsson.

(Britta Kramsjö/TT)

Vasaloppskuriosa

(TT)

Loppet har sedan 1948 alltid genomförts första söndagen i mars, förutom 2015. Då sköts loppet till den andra söndagen i mars på grund av skid-VM i Falun.

Deltagarna i årets Vasalopp kommer från 45 olika nationer. Omkring 3 700 av dem kommer från andra länder än Sverige, flest från Norge och därefter Finland, Danmark, Tyskland och Tjeckien.

Sedan det första Vasaloppet 1922 har 575 620 skidåkare gått i mål efter fullbordat Vasalopp. Den totala sträckan som de har åkt motsvarar 1 292 varv runt jorden eller 67 resor till månen tur och retur.

Varje Vasaloppsåkare går i genomsnitt ner tre kilo under ett lopp, vilket gör att ungefär 23 000 skidåkare "saknas" efter alla 94 lopp som hittills har genomförts.

Även kroppslängden minskar under ett Vasalopp. Diskarna i ryggraden trycks ihop och fotvalven trampas ner. Tillsammans krymper Vasaloppsåkarna med 220 meter under ett lopp.

Källa: Vasaloppet

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024