Världsfotografen Mattias Klum: "Vi tar vårt dricksvatten för givet"
En svan simmar i Ekoln, Mälarens nordligaste fjärd. Mälaren är en av våra största vattentäkter. Att skydda den borde vara högprioriterat, för att göra det möjligt att få bra dricksvatten även i framtiden, menar Mattias Klum. Foto: Mattias Klum


Vi tar kanske vårt dricksvatten för givet, men utmaningarna för vattenbranschen blir fler och fler. Under ett år reser Mattias Klum runt i Sverige för att fotografera och informera, utan pekpinnar. Han möter skolklasser, politiker och människor i vattenbranschen. Syftet är att hylla vår natur och vårt vatten. För vem vill smutsa ner den natur som vi uppskattar och som levererar vårt dricksvatten?

En stor del av världens befolkning har inte tillgång till rent vatten. Det uppmärksammas årligen 22 mars på FN:s Världsvattendagen. Sedan 1992 har det varit ett tillfälle att lära sig mer om vatten. Så hur har vi det med vårt svenska vatten?

– Vi tar vårt svenska dricksvatten lite styvmoderligt för givet, eftersom vi har god tillgång till vatten, med undantag av Kalmarregionen, Öland, Gotland och delar av Skåne. Även om det kan finnas god tillgång på vatten i Sverige så är det rena och friska dricksvattnet absolut inget att ta för givet, säger filmaren och fotografen Mattias Klum.

Vattnet påverkas av utsläpp från kemiska industrier. Det finns ämnen som PCB, DDT och PFAS i vattnen, men också läkemedelsrester som vi spolar ner i toaletterna, berättar han.

När ekosystemen blir tippade börjar naturen skicka fakturor tillbaks till oss och det är exakt det som händer nu.

Mattias Klum, världsfotograf

Han tror att många inte reflekterar över vad som händer med det vi spolar ner, att det kan kontaminera vårt dricksvatten.

– Jag tror inte ens många tänker på var vattnet kommer ifrån. Hur många vet till exempel att Mälaren är en av våra största vattentäkter? Hur många i Linköpingstrakten vet att det är Motala ström som är viktig? Hur många tänker på det när man kastar skräp ut genom bilfönstret? Hur många tänker på att det är naturen som är leverantören i grunden?

Röda stugor ligger på ett skär i Östersjön och ger bilden av en svensk idyll. De flesta svenskar har en känslomässig koppling till vatten. En förhoppning med Vattenresan är att vi ska bli mer medvetna om vårt dricksvatten och bli mer måna om den natur som det kommer ifrån. Foto: Mattias Klum

Firar den återstående skönheten

Vattenresan är branschorganisationen Svenskt Vattens projekt för att öka medvetenheten om vårt vatten. Mattias Klum är vattenambassadör för Svenskt Vatten, är språkrör för flera olika miljöorganisationer och brinner för bland annat vattenfrågor. Under ett år besöker han med Vattenresan våra 21 län, där han fotograferar naturen och möter människor.

– Det vi försöker göra är att fira den återstående skönheten, det vill säga naturen. Den svenska naturen – när den får må bra, och vara balanserad – är grundleverantören för vårt dricksvatten.

Han åker runt i skolor, träffar landshövdingar, politiker, företagare och vattenexperter. Under mötena med Mattias Klum bildas också nya nätverk för det fortsatta arbetet. Med perspektivet där naturen hyllas blir det mycket positivt, säger han.

– Det är mycket lättare att ta till sig för många än rena statistiska fakta som vi gärna staplar utan någon förankring i själ och hjärta.

Han presenterar förstås också fakta, men menar att om man bara ser problem och utmaningar så är det svårt att få med sig människor, oavsett om det är barn eller politiker.

Ödmjukhet

För Mattias är det självklart att engagera sig för vårt vatten. Och som filmare och fotograf i mer än 30 år på alla kontinenter är det inte konstigt att han har påverkats av sina upplevelser.

– Det har påverkat mig enormt mycket! Att ha arbetat i Arktis, Antarktis och allt däremellan, i alltifrån regnskogar till öknar med etniska minoriteter. Det är klart att det har format mig som person.

– Det gör mig också väldigt ödmjuk inför de här stora utmaningarna. De blir verkliga. Om man lever med människor som får vandra flera mil för några liter vatten, då blir det väldigt tydligt. Nu har vi inte den problematiken i stora delar av Sverige, men vi har vårt ansvar att ta.

Mattias Klum har fotograferat i mer än 30 år, på alla kontinenter och har naturligtvis påverkats av sina upplevelser. Här meandrar en flod genom Okavangodeltat i Botswana. Det är världens största inlandsdelta, ett grönskande papyruskärr med öar, kanaler och laguner. Deltat bevattnar 15 000 kvadratkilometer och ligger som en oas i Kalaharis förtorkade landskap. Deltat översvämmas varje år i juli, just när savannen och öknen är som torrast. Njutningsfullt för stora hjordar av elefant, buffel, flodhäst och många andra som har sitt hem här. Foto: Mattias Klum

En stor utmaning är klimatförändringarna, berättar han. Våra samhällen behöver planera för andra förhållanden. Och det finns mycket att göra. En sak är våra vattenledningssystem, som behöver restaureras och dimensioneras för att kunna klara skyfall.

Överlag möter han en stor medvetenhet om vår vattensituation. Medan en del berättar att de är tacksamma för att de har ett gott vatten och inga stora problem, så säger andra att de har haft katastrofer, med PFAS i vattnet som gjort det obrukbart i perioder.

Barn är bra ambassadörer

Barn är förnuftiga och Mattias uppskattar mötena med barn.

– Barn, till exempel på ett reningsverk, förstår det cirkulära. De förstår att vi måste vara medvetna om hur vi hanterar vår natur och vårt vatten. Det sunda förnuftet och nyfikenheten som barn visar, det är så fint och så rörande.

Mattias frågade en klass vad man får spola ut i toaletten. Alla räckte upp handen för att svara. En pojke berättade sedan i detalj precis det man får ha i toaletten, sedan blev det applåder från alla kompisar.

– Där är ju barnen de bästa ambassadörerna av alla, när de kan gå hem och säga till sin mamma, pappa och syskon att vi inte ska spola ner mediciner i toaletten.

Skog vid en stilla sjö i Dalarna. Foto: Mattias Klum

När vi tippar ekosystemen

I Sverige kan vi dricka vattnet ur kranen, men under Mattias resor världen över är det bara i undantagsfall han har kunnat göra det, säger han. Så tar vi inte väl hand om vårt vatten? Jovisst, men vi har också läxor att göra, säger han och lyfter ett problem med vattentäkterna.

– När det gäller rent vatten, våra vattentäkter som förser oss med vårt viktigaste livsmedel; rent, friskt vatten, det är jättesvårt idag att skydda dem och att göra dem till riksintressen till exempel. Det visar sig att det är ganska lätt att göra skjutbanor till riksintresse. Medan vattentäkter är väldigt svårt.

Vi människor har någonstans vuxit ifrån vårt sunda förnuft.

Mattias Klum, världsfotograf

Han tycker att vi borde planera bättre för framtiden, för att säkra vattnet. När naturen mår bra så får vi bra vatten, säger han. Om vi får den ur balans, då tippar ekosystemen och naturen klarar inte av att sköta om vattnet. 

– När ekosystemen blir tippade börjar naturen skicka fakturor tillbaks till oss och det är exakt det som händer nu. Men det är avgörande att vi värderar de återstående ekosystemen på jorden.

Han ger ett exempel från Öland, som har stora problem med grundvattennivån. Sedan ungefär hundra år tillbaka har man dikat ur våtmarker och gör det fortfarande ibland. Då rinner fosfor och kväve rakt ut i Östersjön. Vi plöjer också upp mer mark för odling, vilket också påverkar ekosystemen.  

För att få tillbaka grundvattennivån, så att Öland ska kunna leverera vatten även i framtiden, måste man restaurera våtmarkerna. Då kan de tjäna som buffertzoner och både främja ekosystemen med allt från mikroorganismer till rödspovar och leverera dricksvatten till ölänningarna, säger han.

– Så här fungerar världen i stort, men vi människor har någonstans vuxit ifrån vårt sunda förnuft.

Det gäller också nedskräpning i naturen och via avlopp, säger han och tänker på kampanjen Håll Sverige Rent från 60- och 70-talet. Den var så effektiv att man helt enkelt inte skräpade ner.

Det är en förhoppning att Vattenresan med sitt positiva perspektiv ska ta oss närmare den medvetenheten och aktsamheten om naturen.

– Det är det där som är så fint, en fantastisk strategi för att kunna möta de här utmaningarna. Det är att gå tillbaka till det som vi svenskar är så kända för, vår kärlek och respekt för naturen.

Mattias Klum fotograferar surikater i Afrika. Bland Mattias meriter märks hans bidrag till National Geographic Magazine, där hans bilder har synts på omslaget på tretton nummer och där flera artiklar har blivit publicerade. Foto: Lars-Magnus Ejdeholm

Gör rätt hemma

Även om vi inte arbetar med till exempel vatten eller samhällsplanering kanske vi kan ändra en dålig vana hemma. Kristina Melander, projektledare för Svenskt Vattens Vattenresan gör en parallell med avfallet, som vi har lärt oss att sortera. Det är mer konkret, menar hon.

– Det sitter i ryggraden att man inte slänger batterierna i avfallspåsen. Men vattnet, det man spolar ner, som inte syns, det finns inte, det problemet existerar inte. Med vatten har vi det väldigt lyxigt att man får vattnet levererat till sin kran och man får det dessutom renat utan att behöva göra något. För det betalar vi fyra öre litern, säger hon.

Hon tipsar om vad man själv kan göra för att värna om vattnet. För att undvika att förorena vattnet till vardags kan man:

– Sätta en papperskorg i badrummet, där man kan slänga sådant som inte hör hemma i avloppet. I toaletten ska bara toalettpapper och det som kommer ur kroppen hamna.

– Undvika att hälla ut olja, färgrester eller läkemedel i avloppet. Det ska lämnas på återvinningsstationer och apotek.

– Se till att tvätta bilen rätt. När man tvättar på garageuppfarten eller på gatan rinner vattnet ner i brunnen till dagvattnet som går ut i våra vattendrag, sjöar och hav.

– Dosera rätt i tvättmaskinen och använd miljömärkt tvättmedel.

 

Fakta

Vattenresan

Vattenresan startade i oktober 2016 och pågår till och med september 2017. Under resan besöker Mattias Klum våra 21 län och träffar bland andra företagsledare, politiker, vattenexperter, forskare och skolbarn. Det är Svenskt Vattens olika medlemmar på orterna som är värdar för aktiviteterna.

Mattias tar bilder under sin resa och de kommer att sammanställas till en bok som blir klar 2018. Hans bilder ska också visas i en turnerande fotoutställning. Resultatet ska bli en hyllning till vårt svenska vatten. Det finns också möjlighet för alla att skicka in egna bilder som väljs ut till ett instagramkonto.