Aldrig tidigare har svenskarna varit så stillasittande som nu. En orsak är digitaliseringen – men att begränsa skärmtid är inte med som förslag i en statlig utredning som nu presenteras. I stället föreslås en nationell strategi som bland annat ska gynna gång- och cykeltrafikanter.
Sverige tillhör de länder i världen där befolkningen är mest stillasittande. Vi tillbringar 70 procent av vår vakna tid sittande eller liggande. Det har enligt utredningen lett till ökad övervikt och sämre psykisk hälsa
En orsak till ökningen av stillasittandet är digitaliseringen. Utredarna har dock inga förslag om att begränsa skärmtiden för svenskarna.
– I stället för att gå in på att minska skärmtiden vill vi peka på alternativ till att sitta framför skärm, säger Per Nilsson, ordförande i Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet, som har tagit fram rapporten.
Om befolkningen rörde på sig mer i vardagen skulle kostnaderna för sjukskrivningar och sjukvård minska, och samhället skulle vinna miljarder kronor, menar rapportförfattarna.
Därför behöver regeringen ta fram en nationell strategi med förändringar på samhällsnivå som gör att folk rör sig mer, menar kommittén.
Ett konkret förslag rör de transportpolitiska målen. Kommittén vill att regeringen uppdaterar dessa så att de mer gynnar "aktiva transporter", alltså gång- och cykeltrafik.
Dessutom vill utredarna att Trafikverket ska få ett stärkt uppdrag för det.
– Det ingår att om Trafikverket får ett ökat ansvar för hälsa blir det per automatik en sådan sak de behöver titta på, säger Kajsa Mickelsson, huvudsekreteraren i kommittén.
Ett annat förslag handlar om att införa ett nytt statligt stöd på 100 miljoner kronor årligen till "rörelsefrämjande organisationer". Det är organisationer som inte är med i Riksidrottsförbundet men som ändå bidrar till att befolkningen rör sig mer, till exempel friluftsorganisationer och Fritidsbanken som lånar ut friluftsutrustning gratis. Samtidigt ska idrottsrörelsen få fortsatt stöd.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) tog emot utredningen på torsdagen.
– Det är en väldigt gedigen utredning och gedigen analys som jag och regeringen delar, att den fysiska aktiviteten behöver öka, inte minst bland barn och unga, men även bland befolkningen i stort, säger han.
Forssmed anser att regeringen redan lagt en del förslag i samma riktning som utredningen, bland annat genom satsningen på att införa fritidskort, som ska göra det lättare för barn och unga att delta i aktiviteter på fritiden, till exempel idrott.
TT: Utredarna anser att det behövs mer än att idrotta ibland, och snarare förändringar på en strukturell nivå över hela samhället inom alla områden. Delar du den bilden?
– Ja, det gör jag. Forskningen visar ju att det inte bara är träning ett par gånger i veckan som har betydelse utan inte minst den här vardagsrörelsen. Så det är viktigt att arbetsgivare jobbar med detta och att de exempelvis erbjuder medarbetare att förmånligt köpa cyklar. Men också att vi får in mer rörelse i skola och förskola.
När det gäller förslagen om att skapa ett nytt stöd till friluftsorganisationer och att ändra det transportpolitiska målet ger han inget tydliga besked i dagsläget.
– Vi får återkomma till hur vi ser på de här aktuella förslagen, men aktiva transporter är nyckeln för mer fysisk aktivitet.
(TT)
