Trots gripandet av Julian Assange är den rättsliga dragkampen i hans fall knappast nära en slutpunkt.

En utlämning till USA kan ta flera år att tröska genom brittiska domstolar – om den blir av.

Det dröjde inte många timmar från torsdagens gripande av Julian Assange tills han fick sin första dom: brott mot villkoren för hans borgen 2012, då han undvek rättvisan genom att gå in på Ecuadors ambassad. Vilket straffet blir har inte meddelats än, men Wikileaksgrundaren riskerar ett års fängelse i Storbritannien.

Men efter denna inledande blixthantering väntar en trög process – och det alldeles oavsett om även svensk åklagare skulle besluta sig för att på nytt försöka få den i Sverige våldtäktsmisstänkte Assange överlämnad hit.

Med början den 2 maj ska fallet om eventuell överlämning till USA tas upp i Londondomstolen Westminster Magistrates Court. Assange misstänks i USA för försök till dataintrång.

Fler åtalspunkter?

En av den 47-årige australierns advokater, Jennifer Robinson, säger att hennes klient kommer att "bestrida och kämpa mot" den utlämning till USA han så länge befarat. Enligt Assanges anhängare är hans fall en kränkning av pressfriheten.

Wikileaks chefredaktör Kristinn Hrafnsson säger att Assange fruktar att USA ska lägga till fler åtalspunkter så att han löper risken att tillbringa tiotals år i amerikanskt fängelse. Dataintrånget kan ge max fem år.

Rättsexperter säger att det kan ta flera år för utlämningen att vandra genom de brittiska domstolarna om fallet överklagas. Och när dessa är klara skulle fallet kunna gå vidare till Europadomstolen.

Anthony Hanratty vid advokatbyrån BDB Pitmans säger dock till tidningen The Times att det blir svårt för Assange att bjuda motstånd såsom utlämningsavtalet mellan USA och Storbritannien är utformat. Hanratty påpekar också "den vikt brittiska domstolar fäster vid förtroendet och samarbetet mellan de båda länderna och de ansträngningar USA väntas lägga ner" på fallet.

"Gå vidare"

Vid torsdagens domstolsförhandling kallade domaren Michael Snow Wikileaksgrundaren för en "narcissist" och sade till att Assange att han kan välja att acceptera utlämningen och "gå vidare med ditt liv".

Tidigare jämförbara fall har tagit åratal.

Två brittiska domare stoppade i fjol, efter fem år, utlämningen av en hackare till USA med motiveringen att den vore "förtryckande". Domen beskrevs som banbrytande.

En annan hackare som USA begärde utlämnad för misstänkt intrång i amerikanska militära datorsystem lyckades efter tio års juridisk dragkamp slippa en utlämning. Storbritannien lämnade till slut inte ut honom på grund av en stor risk för självmord.

I båda fallen vägde det in att hackarna hade en form av autism.

Svenska folkrättsexperter säger till TT att skälen för utlämningar inte får verka politiska, för då brukar de inte beviljas.

(TT-AFP)