loading


Hanna Bocander, kommunstyrelsens ordförande i Danderyd, vill se mer fokus på glesbygdskommunerna i stället stället för städerna i utjämningssystemet. Foto: Erik Somnäs
Hanna Bocander, kommunstyrelsens ordförande i Danderyd, vill se mer fokus på glesbygdskommunerna i stället stället för städerna i utjämningssystemet. Foto: Erik Somnäs
Inrikes

Utjämningssystemet avgörande för samhällstjänster

Camilla Johansson

Det har blivit känt som Robin Hood-skatten, systemet som syftar till att ge alla kommuner en likvärdig möjlighet att förse sina invånare med de tjänster de behöver. För många kommuner är utjämningssystemet avgörande.

Det kommunala utjämningssystemet, ibland refererat till med det mer färgstarka namnet Robin Hood-skatt, finns till för att fördela pengar mellan landets kommuner och regioner. Det alternativa namnet har uppstått ur det faktum att en mindre del av pengarna tas ut som en avgift från de kommuner som har en högre skattekraft och omfördelas till kommuner med mindre skattekraft.

Systemet har genom åren sedan det infördes fått kritik, inte minst från de kommuner som bidrar till det på grund av att de har högre skattekraft än kommuner med en äldre befolkning och en hög utflyttning. Här är argumenten att systemet dränerar vad man kallar fungerande kommuner på skattemedel och att det i praktiken går till kommuner som inte fungerar som de ska.

Utjämningens beståndsdelar:

Inkomstutjämning:

Räknas ut efter skattekraft, och är statligt finansierad till 95 procent. De femton kommunerna med högst skattekraft betalar en avgift. Resterande 275 kommuner får ett bidrag. På motsvarande sätt betalar en region en avgift, och resterande får ett bidrag.

Kostnadsutjämning:

Är till för strukturella behov. Den är mellankommunal och utjämnar för skillnader i behov som kan bero på demografi, geografi eller socioekonomiska förutsättningar.

Strukturbidrag:

Är ett permanent ”införandebidrag” efter 2005 års utjämningsreform, och är statligt finansierad. Strukturbidraget ändras inte mellan åren.

Införandebidrag:

Mildrar effekterna av 2020 års förändringar av kostnadsutjämningen. Införandebidraget trappas av och upphör helt efter år 2023 för kommuner och 2022 för regioner.

Källa: Sveriges kommuner och rgioner, SKR 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading


Hanna Bocander, kommunstyrelsens ordförande i Danderyd, vill se mer fokus på glesbygdskommunerna i stället stället för städerna i utjämningssystemet. Foto: Erik Somnäs
Hanna Bocander, kommunstyrelsens ordförande i Danderyd, vill se mer fokus på glesbygdskommunerna i stället stället för städerna i utjämningssystemet. Foto: Erik Somnäs
Inrikes

Utjämningssystemet avgörande för samhällstjänster

Camilla Johansson

Det har blivit känt som Robin Hood-skatten, systemet som syftar till att ge alla kommuner en likvärdig möjlighet att förse sina invånare med de tjänster de behöver. För många kommuner är utjämningssystemet avgörande.

Det kommunala utjämningssystemet, ibland refererat till med det mer färgstarka namnet Robin Hood-skatt, finns till för att fördela pengar mellan landets kommuner och regioner. Det alternativa namnet har uppstått ur det faktum att en mindre del av pengarna tas ut som en avgift från de kommuner som har en högre skattekraft och omfördelas till kommuner med mindre skattekraft.

Systemet har genom åren sedan det infördes fått kritik, inte minst från de kommuner som bidrar till det på grund av att de har högre skattekraft än kommuner med en äldre befolkning och en hög utflyttning. Här är argumenten att systemet dränerar vad man kallar fungerande kommuner på skattemedel och att det i praktiken går till kommuner som inte fungerar som de ska.

Utjämningens beståndsdelar:

Inkomstutjämning:

Räknas ut efter skattekraft, och är statligt finansierad till 95 procent. De femton kommunerna med högst skattekraft betalar en avgift. Resterande 275 kommuner får ett bidrag. På motsvarande sätt betalar en region en avgift, och resterande får ett bidrag.

Kostnadsutjämning:

Är till för strukturella behov. Den är mellankommunal och utjämnar för skillnader i behov som kan bero på demografi, geografi eller socioekonomiska förutsättningar.

Strukturbidrag:

Är ett permanent ”införandebidrag” efter 2005 års utjämningsreform, och är statligt finansierad. Strukturbidraget ändras inte mellan åren.

Införandebidrag:

Mildrar effekterna av 2020 års förändringar av kostnadsutjämningen. Införandebidraget trappas av och upphör helt efter år 2023 för kommuner och 2022 för regioner.

Källa: Sveriges kommuner och rgioner, SKR 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024