Utan dygd finns ingen frihet


Tanken om dygd som en absolut nödvändighet för ett fritt samhälle var väldigt essentiell om vi går till Amerika och de tankar som där grundlade nationen, då man ansåg att frihet skulle vara en av landets hörnstenar. Ibland var termen de använde "självstyre".

Vad betydde det? Upplyst av tusentals år av filosofi och teologi, först med greker som Aristoteles och senare av kristna teologer som Aurelius Augustinus (Augustinus av Hippo) och Thomas Aquinas, förstod man det som att dygd är beteenden (mer specifikt vanor) som är i enlighet med det goda. Både Aristoteles och Aquinas, och även andra, definierade detta som att bete sig i enlighet med "rätt avsikt". Dygd innebar således att villigt offra sina passioner för det högre goda, det vill säga av "rätt anledning". 

Och om någon älskar rättfärdigheten, så är det genom hennes mödor som dygderna kommer: hon lär ut måttfullhet och klokhet, rättrådighet och mod – det bästa en människa kan äga i livet.

Vishetens bok

Traditionellt var antikens fyra kardinala dygder försiktighet, mod, måttlighet och rättvisa. I Salomos vishet 8:7 (Vishetens bok) i Bibeln listas samma dygder. "Och om någon älskar rättfärdigheten, så är det genom hennes mödor som dygderna kommer: hon lär ut måttfullhet och klokhet, rättrådighet och mod – det bästa en människa kan äga i livet."

Kristen teologi inkluderade även de tre "teologiska dygderna", nämligen tro, hopp och kärlek (Första Korinthierbrevet 13). Motsatsen till dessa dygder var därför de sju dödssynderna: Högmod, girighet, lust, avund, frosseri, vrede och lättja.

Benjamin Franklin listade i sin självbiografi en liknande uppsättning dygder:

1. Måttlighet: Ät dig inte trött, drick inte för att bli upplyft.
2. Tystnad: Tala endast om det gynnar andra eller dig själv. Undvik meningslösa konversationer.
3. Ordning: Låt alla dina saker ha sina platser. Låt varje angelägenhet ha sin tid.
4. Föresats: Besluta dig för att genomföra det du borde. Genomför utan undantag det du har beslutat.
5. Sparsamhet: Lev inte extravagant men gör gott mot andra och dig själv; det vill säga slösa ingenting.
6. Flit: Förlora ingen tid – engagera dig alltid i något värdefullt. Avhåll dig från alla onödiga göranden.
7. Ärlighet: Såra inte andra och var inte svekfull. Tänk oskuldsfullt och rättfärdigt, och när du talar, tala i enlighet med detta.
8. Rättvisa: Åsamka inte andra någon skada och försumma inte plikten att vara välgörande för andra.
9. Måttlighet: Undvik att gå till extrem. Avstå från att bli förargad över oförrätter, så mycket som du anser vara befogat.
10. Renlighet: Håll din kropp, dina kläder och din bostad ren.
11. Sinneslugn: Stör dig inte på bagateller eller vid vanliga eller oundvikliga olyckshändelser.
12. Kyskhet
13. Ödmjukhet: Var som Jesus och Sokrates.   

Faktum är att inom den långa traditionen av både filosofi och teologi så har man likställt dygd med lycka.

Lägg märke till vad varje dygd kräver: Självkontroll och självbehärskning. Faktum är att inom den långa traditionen av både filosofi och teologi så har man likställt dygd med lycka. Därför menade den före detta amerikanske presidenten Thomas Jefferson att "strävan efter lycka" var något som låg mycket närmre "friheten att sträva efter det goda" än "frihet är att göra vadhelst jag vill”.

Friheten att sträva efter det goda gör ett fritt samhälle möjligt.

Friheten att sträva efter det goda gör ett fritt samhälle möjligt. Attityden ”frihet är att göra vadhelst jag vill” förstör samhället, då övergivandet av dygderna innebär att våldföra sig på någons integritet – antingen oss själva eller (oftare) andra. När sådana kränkningar inte undviks, eller uppmuntras, av individer och familjer, blir det "reparerat" av ett långt mer trubbigt instrument – nämligen de som styr. När man inte kontrollerar sig, kommer någon, eller något annat, att göra detta. Nämligen staten.

De som skapade den amerikanska Unionen var väl medvetna om detta.

En konstitution för ett fritt folk förutsätter alltså att de kommer att utöva en viss självkontroll.

Till exempel gjorde George Washington i sin första ”Inaugural Adress” denna koppling rätt så starkt:

"Det finns ingen sanning som är grundligare uppbyggd än den som finns i den naturliga ekonomin och naturens gång, en olöslig förening mellan dygd och lycka, mellan plikt och förtjänst, mellan en ärlig och storartad politiks äkta levnadsregler och välståndets och glädjens solida belöningar, då vi aldrig kommer kunna övertygas om att himlens glada leenden aldrig kan förväntas hos en nation som ignorerar de eviga reglerna för ordning och rätt, vilka Himlen själv har ordinerat." (Ordspråksboken 14:34 "Rättfärdighet ger landet ära, synd vanhedrar ett folk.")

En konstitution för ett fritt folk förutsätter alltså att de kommer att utöva en viss självkontroll.

Under Revolutionen tog Samuel Adam samma ståndpunkt angående denna stora frihetsformel: "Om dygd och kunskap sprids bland folket så kommer de aldrig att bli slavar."

Okunnighet och frihet är inte kompatibla på lång sikt – ett faktum som vårt eget samhälle, mättat på sociala medier, verkar ha glömt, då fakta och bevis har ersatts av demagogi och lögner.

Utbildning var en viktig del av ett fritt samhälle, och utgjorde även en del av dygden. Okunnighet och frihet är inte kompatibla på lång sikt – ett faktum som vårt eget samhälle, mättat på sociala medier, verkar ha glömt, då fakta och bevis har ersatts av demagogi och lögner.

I sitt sista avskedstal påvisade George Washington ett kristallklart samband mellan dygd och frihet:

"Det är verkligen sant att dygd eller moral är en nödvändighet för om en regering vill vara populär. Regeln gäller mer eller mindre för alla typer av fria regeringar. Om man är en uppriktig vän till detta, kan man då med likgiltighet se på om man försöker förstöra grunden för samhällsbygget?"

Om vi ​​önskar upprätthålla ett fritt samhälle kan vi inte längre ignorera, för att inte tala om förneka, nödvändigheten av dygd i vårt privata och offentliga liv. 

Poängen är tydlig: Dygd och frihet är nödvändiga partners. De hör ihop; allt annat vore att bryta mot en grundläggande naturlag.

Om vi ​​önskar upprätthålla ett fritt samhälle kan vi inte längre ignorera, för att inte tala om förneka, nödvändigheten av dygd i vårt privata och offentliga liv.