Uppgift: Civila offer i räd mot azerisk stad
Ett bostadsområde i Nagorno-Karabachs största stad Stepanakert som uppges ha förstörts i striderna. Bild från 3 oktober. Foto: Aram Kirakosjan/AP/TT


Striderna eskalerar i Kaukasien. Explosioner och raketeld rapporteras från båda sidor i den infekterade striden om Nagorno-Karabach.

Både Armenien och Azerbajdzjan anklagar varandra för att rikta in sig på civila mål. Enligt azeriska myndigheter har ett armeniskt luftangrepp mot staden Gjandzja, landets näst största stad, krävt ett civilt liv och skadat ytterligare fyra. Azerbajdzjan säger att man kommer att svara med attacker mot militära mål i Armenien.

På söndagsmorgonen skakade explosioner utbrytarregionen Nagorno-Karabachs huvudstad Stepanakert. Journalister på plats rapporterade om ett flertal explosioner, samtidigt som azeriska myndigheter sade sig ha vidtagit "vedergällningsåtgärder" efter raketeld från armeniska separatister i Nagorno-Karabach.

Varnade för angrepp

Enligt Azerbajdzjans försvarsdepartement har staden Gjandzja och flera andra områden i landet stått under intensiv armenisk beskjutning under söndagen, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Uppgifterna kom strax efter det att ledningen i Nagorno-Karabach meddelat att attacker planeras mot militära mål i "stora azeriska städer". Man uppmanade då boende nära militära anläggningar att lämna sina hem.

Även under lördagen pågick intensiva strider i området under merparten av dagen.

Motstridiga uppgifter

Den senaste veckans strider är de mest intensiva sedan Armenien och Azerbajdzjan ingick vapenvila om Nagorno-Karabach 1994. Över 200 människor har bekräftats döda sedan i söndags. Siffrorna varierar dock kraftigt beroende på avsändare; under lördagen uppgav Armeniens försvarsdepartement att runt 2 300 azeriska "fiender och terrorister" dödats sedan striderna blossade upp, rapporterar Interfax.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan säger till al-Jazeera att Minskgruppen inom OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) diskuterar en eventuell utplacering av ryska fredsstyrkor i Nagorno-Karabach.

(TT-AFP-Reuters)

Fakta

Konflikten i Nagorno-Karabach

(TT)

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet