Ungerns regering anger nu tre skäl till varför man inte har ratificerat Sveriges Natoansökan. Den kritik som Sverige yttrat måste "hanteras", enligt Zoltán Kovács, talesperson för den ungerska regeringen.
Det ungerska parlamentet sade i måndags ja till Finlands Natoansökan men tidtabellen för Sverige är oklar.
Skälen till att Ungern inte säger ja till Sverige är tre, enligt en längre text som nu publicerats på den ungerska regeringens engelskspråkiga hemsida.
Det första skälet är att Sverige "konstant underminerar" relationerna med Ungern. Svenska politiker har upprepade gånger kritiserat landet och använt sitt politiska inflytande för att "skada ungerska intressen", står det i texten som undertecknats av Zoltán Kovács, talesperson för den ungerska regeringen.
Kristerssons uttalande
Den ungerske premiärministerns politiska chef, Balázs Orbán, sade i en intervju i helgen att ungerska parlamentsledamöter väntar på "försäkringar" från Sverige om att det inte ska finnas några politiska debatter mellan länderna längre.
På en direkt fråga om Sverige är villigt att ge några sådana försäkringar svarade utrikesminister Tobias Billström (M), i går: "Nej."
Sverige har ingen överenskommelse med Ungern och tänker inte heller sluta någon sådan, fortsatte han.
I texten från Zoltán Kovács lyfts bland annat ett uttalande från Ulf Kristersson (M) från 2021 där han ska ha sagt att EU måste arbeta för att bryta utvecklingen i Ungern och sätta press på den ungerska regeringen.
Koranbränningen
Även ett uttalande från EU-minister Jessika Roswall (M) lyfts fram där hon uppmanat EU att stoppa utbetalningar till Ungern.
I texten länkar man även till uttalanden som gjorts av EU-parlamentarikern Malin Björk (V) och skriver att dessa klagomål måste "hanteras" innan Sveriges ansökan ratificeras.
Skäl nummer två är vad som beskrivs som en "moralisk överlägsenhet" från svensk sida. I texten lyfts uttalanden om att Ungern skulle vara antisemitiskt eller ledas av en förtryckande regim, men också koranbränningen tidigare i år framför Turkiets ambassad.
Att säga att koranbränningen var ett "uttryck för yttrandefrihet" var ett sätt att "försöka dölja uppenbar rasism" i en skepnad av moralisk överlägsenhet, enligt texten.
"Brist på respekt"
Det tredje skälet beskrivs vara "bristen på respekt" och att relationen mellan länderna försämrats över åren.
Zoltán Kovács tar upp att premiärminister Viktor Orbán för några veckor sedan ställde sig positiv till Sveriges Natomedlemskap och likaså utrikesministern Péter Szijjártó. Orbán har uppmanat sina partikamrater i Fidesz att rösta ja.
"Däremot så ser vi ett behov av att rensa luften med Sverige för att gå vidare", skriver Kovács och lyfter att även Turkiet utsatts för nedsättande kommentarer de senaste åren.
"Men det verkar inte som att de släpper sin illvilja just nu."
TT har sökt Tobias Billström. Under tisdagen kommenterade han det ungerska beskedet om att ratificera Finland och sade då att även Finland haft liknande kritik mot Ungern som Sverige.
– Sverige och EU har varit tydliga i sin kritik vad gäller rättsstatsfrågorna visavi Ungern, men jag ser inte detta som en fråga kopplad till Natoprocessen, sade Billström och hoppades att Sverige skulle bli medlem till Natos toppmöte i Vilnius i juli.
(TT)
