USA:s justitiedepartement har beordrat att den iranska oljetankern Grace 1 åter ska beslagtas. Beskedet kommer dagen efter det att Gibraltars högsta domstol beslutat att släppa oljetankern.

Tankern kan enligt det amerikanska justitiedepartementet kopplas till bland annat penningtvätt och terrorbrott. I ett uttalande kräver man även att närmare tio miljoner kronor på ett bankkonto tillhörande ett bolag med kopplingar till det iranska revolutionsgardet, som USA betraktar som en terrororganisation, ska konfiskeras.

Varken Storbritannien eller Gibraltar har svarat på det amerikanska kravet.

Grace 1 stoppades och beslagtogs av den brittiska marinen i Medelhavet den 4 juli efter misstankar om att den i strid med EU:s sanktioner fraktade råolja till Syrien. Iran, som är nära allierad till Syrien, har beskrivit tilltaget som illegalt.

Gibraltars beslut att släppa fartyget togs efter försäkringar från Iran om att inte bryta mot några av EU:s sanktioner.

– Vi har berövat Assadregimen i Syrien råolja värd mer än 140 miljoner amerikanska dollar (omkring 1,35 miljarder svenska kronor), säger Fabian Pricardo, Gibraltars regeringschef.

Iran tillbakavisar uppgifterna.

"Iran har inte gett någon försäkran om att Grace 1 ska hålla sig borta från Syrien", säger en talesperson för utrikesministeriet enligt en regeringssajt.

"Tankern var inte på väg mot Syrien, men även om den var det så angår inte det någon annan."

Fartygsbeslagen är en del av den konfliktupptrappning som skett i och kring Persiska viken under våren och sommaren. Flera fartyg har även utsatts för attacker och sabotage, vilket har fått framför allt USA att agera. Landets utrikesminister Mike Pompeo och även president Donald Trump har vid flera tillfällen pekat ut Iran som skyldiga till attackerna, något Iran har nekat till.

Brittiskflaggade Stena Impero, som ägs av ett svenskt rederi, är fortsatt under iransk kontroll efter att ha beslagtagits den 19 juli.

(TT-AFP)