Den ovanliga våren till trots – årets spannmålsskörd blir normalstor. Ett positivt besked i tider när den svenska livsmedelsförsörjningen är mer aktuell än någonsin.
– Man tar för givet att mat alltid ska finnas på hyllorna, men någonstans ska det komma ifrån, säger Mikael Jepsson på Lantmännen.
Bunkring, stängda restauranger och en osäker omvärld. Under den pågående pandemin aktualiserades frågan om livsmedelsförsörjningen – och strålkastarljuset riktades mot det svenska jordbruket.
"Att säkerställa en god livsmedelsförsörjning är av största vikt, i synnerhet i kristider. Därför är årets skörd mer betydelsefull än någonsin", säger Per Lindahl, Lantmännens styrelseordförande, i ett pressmeddelande.
Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen, stämmer in:
– Man tar för givet att mat alltid ska finnas på hyllorna, men någonstans ska det komma ifrån, säger han till TT.
Normalstor skörd
Enligt Lantmännens förväntningar finns det dock ingen anledning till oro. Prognosen för årets skörd av spannmål, oljeväxter och trindsäd uppgår till 6,1 miljoner ton, vilket är lägre än förra årets skörd men strax över femårssnittet.
– Det är en bra, ganska normal skörd som inte sticker ut kvantitetsmässigt. Vi hade en större höstsådd än normalt vilket var en god förutsättning, säger Mikael Jeppsson.
Trots att coronakrisen har skakat om praktiskt taget alla delar av samhället har det svenska lantbruket kommit undan helskinnade.
– Alla leveranser som är viktiga för att kunna etablera en skörd har fungerat utan bekymmer. Vi har inte heller haft folk sjuka i någon större omfattning, vare sig i lantbrukarleden eller i transportleden. Coronapandemin har inte påverkat produktionen speciellt mycket.
Inte heller har de påverkats nämnvärt av att utländska arbetare haft svårt att komma in i landet, berättar Mikael Jeppsson. Det är ett problem som snarare drabbar grönsaks-, frukt- och bärproducenter.
Mer havre, mindre öl
Det som däremot har förändrats är vad man faktiskt producerar. Under pandemin har ölkonsumtionen minskat kraftigt, vilket lett till en mindre efterfrågan på maltkorn. Samtidigt har efterfrågan på havre-, råg- och vetebaserade produkter som havregryn, mjöl och pasta skjutit i höjden.
Det är bland annat det som har gjort att fler lantbrukare satsat på havre inför årets skörd. Arealen har ökat från 149 000 hektar till 185 000 hektar, en ökning med ungefär 24 procent.
– Det är det som sticker ut mest i vår skördeprognos. Fler har fått upp ögonen för havreprodukter, och då anpassar sig produktionen till det, säger Mikael Jeppsson.
Skörden startar i slutet av juli, och lantbrukare över hela landet förbereder sig nu för det intensiva arbetet.
– Nu går vi in i en känsligare period när vi ska ta hand om skörden, då måste allt fungera, säger Mikael Jeppsson.
(Alice Nordevik/TT)
