Jag har ju skrivit en del på min blogg om olika aspekter av ayurveda, men jag har aldrig skrivit något övergripande om vad ayurveda egentligen är och hur det funkar. Så varsågod: en snabbguide till ayurvedans grunder!
Ayurvedan är ett av världens äldsta hälsosystem, det brukar sägas att den är 5 000-6 000 år gammal. Ayurveda har liksom yoga sina rötter i Indien och områdena däromkring, i de vediska skrifterna. Ayurvedan är vår bästa vän när det gäller att skapa ett liv med största möjliga hälsa och harmoni.
Fokus inom ayurvedan ligger på att vårda livet. Hör du hur vackert det låter? Att vårda livet. Att betrakta livet som den gåva som det är, och att vårda det.
Yogan och ayurvedan har alltså båda rötter i de vediska skrifterna, men det är inte förrän de senaste 500-600 åren som ayurvedan och yogan tydligt närmar sig varandra som terapeutiska metoder. Innan dess var yoga framför allt en andlig disciplin med meditation i fokus, men utvecklades i mitten av förra årtusendet till att innefatta även fysiska rörelser. I dag är det vanligt att ayurvediska hälsorådgivare och läkare använder både yogans fysisk rörelser (asanas) andningsövningar (pranayama) och meditation som terapeutiska verktyg.
Ordet ayurveda betyder kunskap om livet (ayur = liv, veda = kunskap). Ayurvedan är en hälsovetenskap som ser till både kropp och själ. Dessa båda är oskiljaktliga och påverkar båda vårt välmående.
Ayurvedans huvudområden är tre:
1. Att bota sjukdom och lidande
2. Friskvård – att vårda livet
3. Perfekt hälsa – självförverkligande
Fokus inom ayurvedan ligger på att vårda livet. Hör du hur vackert det låter? Att vårda livet. Att betrakta livet som den gåva som det är, och att vårda det. Vi är inte alltid så bra på att vårda våra liv, många av oss går runt och känner oss mer eller mindre missnöjda, trötta, oroliga och inte alls särskilt harmoniska. Enligt ayurvedan är hälsa mer än bara frånvaro av sjukdom. Hälsa är ett tillstånd av harmoni, glädje och tillfredsställelse.
Ayurvedan grundar sig på de fem elementen luft, rymd, eld, jord, vatten, som finns i oss och i allt annat levande omkring oss. Elementen styr också de tre doshorna, som reglerar alla processer i kroppen och i resten av universum (ja, det är en i sanning holistisk hälsovetenskap). Du känner säkert igen doshorna:
Vata – luft- och rymdelementet (rörelse)
Vata dosha är lätt, rörlig, torr, kall, snabb och oregelbunden.
Vatas funktion i kroppen är det mesta som kräver en rörelse: intern och extern kommunikation, blodcirkulation och andning. All transport i kroppen hör till vatas ansvar, till exempel att transportera runt näring och att transportera all slags avfallsprodukter ut ur kroppen. Till vatas funktion hör också förmåga till entusiasm och inspiration, fantasti, föreställningsförmåga och kreativitet.
Personer där vata dominerar är ofta livliga, pratsamma, rörliga och entusiastiska, men inte särskilt uthålliga. De är ofta upprymda och spenderar snabbt sin energi. De får lätt nya idéer och impulser.
Vata kommer i obalans av förändring, så som resor och oregelbundenhet. Otillräckligt med sömn, överansträngning och överstimulans får också vata ur balans.
Vata i obalans kan bli rastlös, ha svårt för att varva ner och får en ytlig sömn. Oro, ängslan och förstoppning är andra symptom på att vata är ur balans.
Pitta – eldelementet (transformation)
Pitta är lätt, het, ganska oljig, ganska oregelbunden, intensiv/dynamisk.
Pittas huvuduppgift i kroppen är transformation, och pitta har framför allt med matsmältningen och allt som har med det att göra: aptit, ämnesomsättning och produktion av enzymer. Men pitta har också med seende att göra, både yttre och inre (intuition), och har egenskaper som driv och tapperhet.
Inom ayurvedan lever vi efter devisen lika ökar lika, därför balanserar vi alltid med motsatt kvalitet.
Personer som har mest pitta i sig är riktiga eldsjälar. De är dynamiska och målmedvetna. De fattar snabbt och lätt beslut och tar ofta spontant ledarrollen. De har stor drivkraft och tenderar att köra över kroppens signaler.
Pitta kommer i obalans av alltför mycket värme, het mat, stress och press.
Pitta i obalans leder till irritation och att personen i fråga blir dominerande, otålig, kritisk och krävande. Andra symptom är hudutslag och alltför mycket syra i magen.
Kapha – jord- och vattenelementet (struktur)
Kapha är tung, oljig, långsam, stabil, kall och mjuk.
Kaphas ansvar i kroppen är struktur och sammanhållning. Till kaphas funktion hör bland annat vår immunitet och all slags smörjning i kroppen. Kapha har också de helt underbara egenskaperna förmåga att läka, förmåga att förlåta och förstå, och också vår möjlighet att uppleva villkorslös kärlek.
Personer som domineras av kapha är fysiskt och känslomässigt stabila, tålmodiga och jordnära. Kapha trivs ofta med tillvaron så som den är och längtar inte efter förändringar. De spenderar sin energi när det behövs, men inte i onödan. Kapha-personer är behagliga och skapar en lugn atmosfär omkring sig.
Kapha kommer i obalans av för mycket sömn, tung och fet mat, och för lite stimulans och motion.
När kapha är i obalans leder det ofta till tröghet, långsam matsmältning och egenskaper som självbelåtenhet och girighet. Även övervikt och allergi kopplas till kaphaobalans.
Så balanserar du doshorna
Som du förstår när du läser beskrivningarna ovan är doshorna delar som bildar en helhet, de klarar sig inte utan varandra. De samexisterar och samarbetar alltid i oss och allt annat, även om en eller i sällsynta fall två dominerar. Var och en av oss har en helt unik mix av de tre doshorna, och vi behöver därför också en helt individuell behandling.
Inom ayurvedan liknas matsmältningen vid en eld och kallas för agni. Matsmältningselden kan vara både för stark och för svag, och till och med helt slocknad
När de tre doshorna samspelar harmoniskt så är vi i balans och mår bra. När en eller flera av doshorna kommer ur balans känner vi oss hängiga, oroliga/ilskna, ur form, vårt immunförsvar sätts ner och vi drar lättare på oss infektioner. Om vi inte åtgärdar det som skapar obalansen kommer den att förvärras och så småningom leda till sjukdom.
Doshorna påverkas hela tiden av allting runt omkring oss (eftersom allt omkring oss också består av de fem elementen). De påverkas av synintryck, hörsel och känslostämningar, av mat och dryck, av all slags förändring, även dygnsrytm, klimat och årstidsväxlingar.
Inom ayurvedan lever vi efter devisen lika ökar lika, därför balanserar vi alltid med motsatt kvalitet. Om du känner igen dig mest i kapha-personen här ovan, och kanske också känner igen dig i dess obalanser, behöver du alltså tillföra dig själv sådant som har motsatt kvalitet än kaphas, för att inte skapa obalans, eller elda på en existerande.
Eftersom kapha är tung, oljig, långsam, stabil och kall behöver du balansera med lätthet och torrhet, rörlighet och värme. Några exempel på det kan vara att äta mat som inte är så fet, undvika kall mat och dryck, och se till att hålla dig varm. Rör på dig regelbundet och utför gärna någon form av explosiv träning. Undvik att sova för mycket och för länge på morgonen.
En person som domineras av pitta eller har en pittaobalans, däremot, bör undvika het mat och dryck, stark värme och alltför hård träning. Motion som promenader, gärna vid vatten, och simning passar bättre för pitta, och lite tyngre mat. Undvik tidspress och alkohol. Var noga med vila och återhämtning.
En person som domineras av vata eller känner igen sig i en vata-obalans behöver tillföra värme, regelbundna varor, framför allt när det gäller mat och sömn, och tillräckligt med sömn. En person med vatadominans eller vataobalans behöver varm mat och dryck, och bör undvika alltför mycket förändringar och sinnesintryck.
Så bildas ama – slaggprodukter
Inom ayurvedan säger vi att all obalans kommer från magen, och att slaggprodukter ligger bakom all sjukdom. Allt som är svårsmält för oss leder till slaggprodukter som leder till obalans.
Inom ayurvedan liknas matsmältningen vid en eld och kallas för agni. Matsmältningselden kan vara både för stark och för svag, och till och med helt slocknad, beroende på bland annat vilken dosha som dominerar vår kropp. Agni påverkas av allt du äter och dricker, och du mår förstås allra bäst av att äta och dricka sådant som håller lågan lagom stark. Vad det kan vara är olika beroende på vilken dosha som för tillfället dominerar, och som du behöver balansera.
Men det är inte enbart vad vi äter som spelar roll, hur du äter har lika stor inverkan på matsmältningen.
Kapha, som har en lite långsammare matsmältning, bör äta varm, lättsmält, torr och kryddig mat, och minska på salt, sött och fett.
Pitta, som har en kraftig matsmältningseld, klarar att smälta de flesta livsmedel, men bör svalka agni så att maten inte bränns vid. Undvik starka kryddor och sura livsmedel, som båda ökar pitta. Ät hellre gröna bladgrönsaker och olika former av kål.
Vata, som har oregelbunden matsmältning och lätt skapar luft, bör undvika torr och kall mat. Välj i stället varm och vällagad mat, så som grytor och soppor, som hjälper till att stabilisera och balansera vata. Söta, sura och salta livsmedel balanserar vata.
Men det är inte enbart vad vi äter som spelar roll, hur du äter har lika stor inverkan på matsmältningen. Om du äter utan att vara hungrig, om det är stimmigt omkring dig när du äter, om du kastar i dig maten och sväljer nästan utan att tugga, om du är arg eller ledsen när du äter, och om du dessutom dricker kallt vatten till maten så gör du det betydligt svårare för matsmältningen att göra ett bra jobb. Om du i stället äter när du är hungrig, gör matstunden lugn, tuggar maten noga, dricker varmt vatten i små klunkar till maten, njuter av maten med alla sinnen och slutar äta en liten stund innan du är helt mätt så ger du matsmältningen de bästa förutsättningarna att skapa näring av det vi nyss åt.
Om vi alltför ofta äter sådant som inte är optimalt för vår matsmältning, och kanske dessutom i övrigt har en livsstil som påverkar vår matsmältning negativt, om vi till exempel stressar mycket, så skapas alltså slaggprodukter, ama. Ama är en kall, tung och blockerande substans, som kloggar igen de kanaler för näring och information som vi har i kroppen.
Indikationer på att du har ama är att du känner dig tung, energilös, utan vitalitet och stel i kroppen. Andra kännetecken på ama är yrsel, trötthet, gaser och svullen mage, illamående och sura uppstötningar.
Om du känner igen dig i symptomen på ama så behöver du inte misströsta. Det finns sätt att bli av med sin ama. Hur snabbt det går och hur kraftfulla åtgärder som behövs beror på hur länge aman har fått byggas upp, alltså hur mycket det är och hur djupt in i kroppen den har hunnit. Det första du själv kan göra är att ändra din livsstil och dina matvanor för att inte fortsätta att skapa ama. Se alla tips och råd här ovan, och läs mina andra inlägg om ayurveda för fler tips om hur du kan agera.
Om du känner att du vill gå längre i din rensning av ama och få mer individuella råd behöver du gå till en ayurvedisk hälsorådgivare för en pulsläsning. Då får du veta exakt var dina obalanser sitter, och får mer specifika råd om örter, kost, yoga och andningsövningar som kan hjälpa dig att rensa bort ama och balansera dina doshor. Här kan du läsa om hur en sådan konsultation. Om du bor i Stockholm med omnejd får du gärna maila mig för att boka en konsultation, [email protected].
Det här var en liten guide till den omfattande och fantastiska ayurvedan.Jag hoppas att den hjälpte dig att förstå lite bättre hur den funkar och varför.
Här är mina övriga blogginlägg om ayurveda:
Så håller du din balans i höst
Näring eller slagg – vad blir din mat i magen?
Tre vägar till en lycklig resa
Ge din dag (och ditt liv) en nystart
Tia Jumbe är författare, ayurvedisk hälsorådgivare, yogalärare och journalist. Hon brinner för yoga och hälsa och har skrivit flera böcker i ämnet. De senaste två kom i våras: Boosta hud & hår med naturens näringsbomber, och Boosta din hälsa med naturens superfoods. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.
