Ingen av de 150 svenskar som återvänt från terrorsekten IS har dömts för brott begångna i konfliktzonen.

Vissa andra europeiska länder utreder alla som kommer tillbaka, men inte Sverige.

Frågan borde diskuteras, anser terrorexperten Magnus Ranstorp.

– Det finns väldigt liten möjlighet att ställa de här personerna inför rätta, såvida det inte inleds någon förundersökning mot dem. Och det behövs om du ska få access till att gå igenom exempelvis deras telefoner och sociala medier-konton, säger han.

Det finns olika syn inom EU på hur misstänkta IS-terrorister som återvänder från Syrien och Irak ska hanteras. I vissa länder har man tagit ett principiellt beslut där man förutsätter att alla som under en period har uppehållit sig i ett visst geografiskt område, som exempelvis historiskt kontrollerats av IS, är misstänkta, enligt åklagare Hans Ihrman vid Riksenheten för säkerhetsmål.

– Man utgår i princip från att det föreligger en presumtion att man har varit inblandad i antingen någon form av krigsbrottslighet eller terrorbrottslighet, säger han.

Hittade av slump

I Sverige krävs dock en konkret brottsmisstanke för att få inleda förundersökning. Finns det inga uppgifter att gå på släpps personen, och polisens möjlighet att komma åt eventuella digitala bevis i exempelvis telefoner minskar drastiskt.

I ett fall hittade polisen bevis för terrorbrott av en slump i samband med en husrannsakan i en narkotikautredning. Två män i Västsverige som inte var knutna till IS dömdes för terrorbrott i Syrien för att ha deltagit vid en avrättning sedan polisen hittat filmer på morden på ett usb-minne.

Hade polisen haft möjlighet att utreda alla som återvänder från IS direkt hade sannolikt fler åtalats, tror Magnus Ranstorp.

– Självklart hade det underlättat. Då hade man hittat mycket, mycket mer, säger han.

Men åklagare Hans Ihrman vill inte se en särreglering för hemvändande IS-anhängare.

– Absolut inte. Ett absolut minimikrav för att inleda ett rättsligt förfarande är att det finns någon form av bevisning eller omständigheter som konkret kan utgöra straffbar handling. Enbart att man har varit i ett område där hemskheter förekommit kan aldrig vara tillräcklig grund för att man ska bli misstänkt, säger han.

Hur många av de 150 IS-anhängare som hittills återvänt till Sverige som varit föremål för förundersökning berättar han inte. Men bara en har åtalats, för terrorresa, och ingen har dömts för brott begångna i konfliktzonen.

Lag kommer för sent

Omkring hundra misstänkta svenska IS-terrorister finns enligt Säpo kvar i konfliktzonen, och Magnus Ranstorp anser att frågan om att utreda alla som återvänder i vart fall bör diskuteras.

– Egentligen är det ju rimligt eftersom de varit nere i en krigszon, säger han.

I Norge, som kriminaliserade samröre med terroristorganisationer 2013, har betydligt fler återvändande jihadister utretts och åtalats. Den svenska regeringen siktar på en liknande lag i höst. Men lagen kommer sent, och åklagare Hans Ihrman hyser inga större förhoppningar om utfallet.

– Invändningen kommer ju att vara att man har tillhört organisationen under en tid när det inte varit kriminaliserat. Då måste vi bevisa att man även efter det att lagstiftningen kommer på plats fortfarande tillhört en organisation. Det kommer att bli ganska svårt, eftersom IS som grupp i dag i princip är utraderad, säger Hans Ihrman.

(Anja Haglund/TT)