Swebbtv, Trump och liberala demokratins förfall
Ansvaret för demokratin bör inte lämnas till bolag som Google och Facebook. Foto: Sofia Drevemo/Epoch Times. Arkibild.


Den alternativa tv-kanalen Swebbtv har återigen blivit nedstängd. Denna gång ser det ut att vara en permanent åtgärd. Oavsett hur man förhåller sig till kanalens innehåll så kan det argumenteras för att detta är en relevant händelse och en del av ett större och oroväckande fenomen.

Det var den 23:e december som Mikael Willgert, som driver Swebbtv, fick veta att kanalen tillsammans med allt dess innehåll raderats från Youtube då de sades ha brutit mot Googles riktlinjer för tjänsten. En mer utförlig förklaring än så angavs inte.

Ganska snart florerade rykten om att regeringen skulle ha något med detta att göra, då företrädare för regeringen tidigare haft möten med bland annat Google angående att få bort olämpligt innehåll från medieplattformarna. Detta dementerades dock ganska snart av vår justitieminister Morgan Johansson (s) i en kommentar till Dagens Nyheter där han hänvisade till att Youtube har rätt att bestämma vad som ligger uppe på deras plattform.

Huruvida regeringen verkligen hade något med detta att göra eller inte är således oklart. Men det problematiska ligger dock i potentialen för just detta. Det vill säga att politiska intressen, antingen inhemska eller främmande, ges möjlighet att kringgå nationella lagar om till exempel yttrandefrihet och censur, genom att verka som privata bolag med förevändningen att de då har rätten att själva reglera sina egna villkor och regler.

Detta är inget nytt och det är vid det här laget uppenbart att både de etablerade medierna och de sociala medierna kan ha en slagsida åt något håll. Att man på grund av sina politiska uppfattningar och ståndpunkter riskerar repressalier, som både direkt och indirekt kan påverka ens förmåga att verka och tjäna sitt levebröd, torde vara ett allvarligt problem som vår grundlag egentligen är avsedd att reglera, men som här istället regleras genom föränderliga privata användarvillkor av utländska aktörer.

Påverkan på presidentvalet i USA

Vi kan se exempel på hur långt detta kan gå genom att titta på debatten i upptakten och efterspelet till det amerikanska presidentvalet. USA:s nuvarande president Donald Trump varnade frekvent inför valet att det finns risk för valfusk vid storskalig poströstning. Denna åsikt är inte på något sätt kontroversiell utan har långt tidigare framförts av demokratiska politiker, etablerade medier och oberoende studier.

Trots detta fick vi se att den sittande presidenten i USA, faktiskt blev censurerad och tillrättavisad av teknikbolagen och deras faktagranskare för att ha hävdat just detta. Teknikbolagen besitter således makten att filtrera och kontra den sittande presidentens kommunikation, även på sätt som i detta fall där det framstår motsägelsefullt och inkorrekt. 

I efterspelet till valet, som fortfarande pågår, har dessa samma fenomen blivit än mer påtagliga. Valresultatet är i skrivande stund fortfarande omtvistat och alternativa elektorer har sänts från alla de omtvistade vågmästardelstaterna. Mediebolagen och teknikbolagen har dock tagit ställning för att Joe Biden redan vunnit och många som kontrat detta på de sociala plattformarna har blivit avstängda.

Det har framförts anklagelser om valfusk där man pekat på statistiska omöjligheter: tiotusentals döda har röstat, röstsedlar har plötsligt tillkommit på valnatten med uppemot 100 procent röster för Joe Biden, och att antalet räknade röster överstiger antalet röstberättigade i vissa delstater med hundratusentals.

Detta skulle normalt väcka frågan om legitimiteten hos valresultaten samt misstankar om valfusk. Vi ser dock att dessa privata medie- och teknikbolag kontrar all diskussion om detta med att valet var säkert och det inte finns några indikationer eller bevis på valfusk.

Bakomliggande särintressen

Vilken auktoritet har dessa bolag att så definitivt fastslå detta? De kan omöjligt ha hunnit göra en grundlig och objektiv utredning av alla anklagelser. Kan det möjligtvis vara en fråga om politisk partiskhet, att det finns bakomliggande särintressen hos dessa stora bolag som kan förklara detta agerande?

Är detta sant borde vi reflektera över allvaret i detta. Idag kanske de för vissa obekväma medieaktörer försvinner med luddiga påståenden om brutna användaravtal, medan imorgon kanske demokratiska val inte längre bestäms av folkviljan, utan av de fjärran särintressen som i egenskap av mediebolag getts exklusiva rättigheter att definiera och fastslå sanningen, utan de rättsliga förpliktelser som borde komma med detta.

Det är upp till riksdagen att med lagstiftning upprätthålla och skydda vår liberala demokrati. Detta bör inte lämnas till styrelsen i bolag som Google, Facebook och Twitter, som idag innehar närmast monopolställning inom sina områden. Resultatet riskerar att bli allt annat än liberalt och demokratiskt.

 

 

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.