Övervakningsteknik från ett svenskt företag kan bidra till den kinesiska statens människorättsbrott i Xinjiang, visar en färsk rapport från Amnesty International. Nu larmar organisationen om att det finns stora brister i EU:s exportregler som behöver skärpas.
Amnestys rapport som släpptes idag visar att tre europeiska företag, däribland svenska Axis Communications har sålt digital övervakningsteknik, som system för ansiktsigenkänning, till kinesiska företag och myndigheter. Samtidigt motsätter sig flera EU-länder, inklusive Sverige, striktare exportregler som stärker skyddet för mänskliga rättigheter inom den här lukrativa marknaden som domineras av europeiska företag.
”Våra avslöjanden om försäljning till kinesiska säkerhetsbyråer och de forskningsinstitutioner som stöder dem är bara toppen av ett isberg i en blomstrande mångmiljardindustri”, säger Merel Koning, policyrådgivare för teknologi och mänskliga rättigheter på Amnesty International i ett pressmeddelande.
Hon menar att Europa säljer varor till människorättsförbrytare, utan att ha tillräckliga skydd mot att de i slutänden används för att förtrycka människor.
Massövervakning
Axis Communications produkter har bland annat sålts till Xinjiang-regionen där Kinas regim bedriver en omfattande förföljelse av miljontals uigur-muslimer och andra minoriteter. Flera rapporter från olika organisationer och vittnesmål talar om koncentrationsliknande läger med systematisk tortyr, sterilisering och tvångsaborter i regionen.
Enligt Amnesty är den här övervakningstekniken allmänt förekommande i Xinjiang. Dessutom lanseras ständigt nya projekt för massövervakning över hela Kina för att samla in detaljerad information, hålla människor under konstant övervakning och slå ner på dissidenter som demokratiaktivister, religiösa och andliga grupper samt minoritetsbefolkningar.
Björn Hallerborn, kommunikationsansvarig på Axis Communications, säger i en intervju med Epoch Times att företaget granskar sina återförsäljare och slutanvändare av produkterna så långt det är möjligt, men tillägger att det är mycket svårt.
– Det är en utmaning, och näst intill omöjligt att ha full insyn i exakt hur alla slutanvändare använder våra produkter, men jag tror att vi kan bli bättre på det, säger han.
Medvetna om riskerna
Det svenska företaget har bland annat sålt teknik till Kinas statliga säkerhetsapparat och har upprepade gånger listats som ett ”rekommenderat varumärke” i kinesiska statliga övervakningsdokument mellan 2012 och 2019.
Ulrika Sandberg, sakkunnig inom företag och mänskliga rättigheter på Amnesty Sverige, ställer sig kritisk till hur företaget kontrollerar att de mänskliga rättigheterna följs.
”Företaget skriver i sina hållbarhetsrapporter att de granskar sina leverantörer i relation till bland annat mänskliga rättigheter. De skriver också att de ser frågor kopplade till personlig integritet som en risk, men man undrar hur konsekvensanalyser görs och följs upp, samt framförallt vilka källor företaget använder för dessa”, säger hon i Amnestys pressmeddelande.
Björn Hallerborn säger att de är väl medvetna om de brott mot mänskliga rättigheter som begås i Kina och i Xinjiang-regionen, men säger att företaget gör screeningar av sina återförsäljare och slutanvändare då det är möjligt, och att de också stämmer av med olika internationella och nationella sanktionslistor.
Hallerborn menar vidare att företaget inte gör affärer med en stat, utan med specifika projekt. Han är dock medveten om att det inte går att lita på en diktatur, och att produkterna kan komma att användas i syften som strider mot mänskliga rättigheter.
– Att den risken finns är vi medvetna om, och vi tycker att det är ett allvarligt bekymmer. Samtidigt måste vi kunna lita på de sanktionslistor FN, EU och USA sätter upp över länder och aktörer som man inte ska sälja våra produkter till. Vi är ett svensk bolag så vi följer svensk exportlagstiftning, och vi måste kunna lita på att den är anpassad för det här, säger han.
Kräver skärpta exportlagar
Amnesty ser allvarligt på EU:s bristande exportlagstiftning när det gäller att skydda de mänskliga rättigheterna. Att även Sverige motsätter sig skärpta regler tycker Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty Sverige är ”pinsamt”.
”Att Sverige länge pekats ut som ett av de EU-länder som agerat bromskloss för en striktare EU-lagstiftning är pinsamt. Om Sverige vill vara en humanitär stormakt bör man inte låta affärsintressen gå före mänskliga rättigheter”, säger hon i pressmeddelandet.
Merel Koning anser att EU:s regeringar måste ta sitt ansvar och tygla den här ”okontrollerade” industrin, om deras kritik mot förtrycket i Kina ska kunna tas på allvar.
”EU:s fördömande av Kinas systematiska förtryck i Xinjiang rimmar illa om man samtidigt tillåter företag att sälja teknik som möjliggör kränkningar av miljoner människors mänskliga rättigheter. EU:s nuvarande system för reglering av exporten är trasigt och måste lagas — nu", säger hon.
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
