Regeringen försökte nyligen hämta hem ett antal svenska, föräldralösa, barn från fånglägret al-Hol i nordöstra Syrien, men misslyckades.
När representanter för Sverige kom till lägret hade släktingarna som har hand om barnen gömt sig själva och barnen, säger utrikesminister Ann Linde (S) till TT.
Utrikesminister Ann Linde (S) säger att processen med att hämta hem barnen var färdig, både rättsligt och praktiskt, men att barnen inte gick att hitta när representanterna fanns på plats.
— Då visade det sig att släktingarna som hade hand om barnen i lägret helt enkelt gömt barnen och sig själva. Och vare sig myndigheterna eller vi, eftersom vi är beroende av myndigheterna, vet var de är någonstans, säger Linde.
Regeringen kände på förhand till att släktingarna var emot överlämningen.
— Vi visste att släktingarna inte ville att barnen skulle komma till Sverige, för man tycker inte att Sverige är rätt land för barnen att växa upp i, säger Linde.
Linde: Arbetet fortsätter
Men det finns också ett motstånd bland andra fångar mot att överlämna barn.
— Det finns många i lägret som inte alls är släktingar men som inte vill att några barn ska lämnas till några västländer, utan att man vill att de ska stanna.
Det gör att det är ett väldigt stort säkerhetspådrag varje gång en repatriering sker. Det är också en av anledningarna till att det är så pass få barn som har blivit repatrierade, säger hon.
Utrikesministern vill inte precisera hur lång tid processen tog eller om svensk personal befann sig i al-Hol vid tidpunkten för det tänkta överlämnandet.
Linde vill inte heller ge ett exakt antal utan säger att det handlar om färre än fem barn.
— Jag kommer inte gå in på exakt hur många det handlade om den här gången, säger hon.
Linde: 45-50 svenska barn
Regeringen fortsätter nu arbetet med att få hem barnen och har en nära dialog med andra länder i samma situation, enligt Linde. Men hon förklarar att det handlar om en svår process eftersom omkring 70 000 personer befinner sig i lägret.
— I stort sett alla kvinnor är klädda i niqab, en heltäckande dräkt där bara ögonen syns. Om man verkligen vill gömma små barn är det ganska svårt att hitta dem. Dessutom har man hjälp från många som inte vill att barnen ska flyttas. Det är en väldigt svår situation, säger Linde.
TT: Hur många svenska barn finns i lägren?
— Det är under 50 som vi vet, men det går inte att säga helt exakt för vi får hela tiden olika informationer, men vi räknar med att det rör sig om omkring 45–50, säger hon.
TT: Hur många av dem är föräldralösa?
— Mindre än en handfull, säger hon.
Ann Linde ger inget entydigt svar på frågan huruvida Sverige kan driva frågan om att svenska föräldralösa barn sätts i barnhem i al-Hol-lägret till dess att de kan hämtas.
— Det är från barn till barn, finns det nära släktingar som har hand om barnet, då är det kanske det bästa för barnet. Man måste alltid utgå från vad som är det bästa för barnet, säger hon.
Lagtekniska problem
Utrikesministern har tidigare påtalat en rad lagtekniska problem med att hämta barnen till Sverige eftersom lagar som rör individens rätt, familjerätt och folkrätten ska vägas mot varandra.
Ibland kan föräldrarna till barnen också ha olika nationalitet, vilket gör att flera länders lagstiftning ska tas hänsyn till. Dessutom är det inte helt enkelt att fastställa identiteter eller ens säkert veta vem som är föräldrar till barnen.
I norra Syrien finns flera kurdiskkontrollerade fångläger där misstänkta IS-terrorister hålls. Det största är ökenlägret al-Hol, där runt 10 000 utländska medborgare ska finnas bland de många IS-sympatisörerna, enligt kurdiska myndigheter.
Sverige är inte ensamt om att brottas med praktiska och rättsliga hinder för att ta hem barnen från lägren. Även andra EU-länder har stött på svårigheter. Den senaste tiden har dock flera barn kommit till europeiska länder, bland annat till Danmark och Tyskland.
Så sent som i lördags kom två barn till Finland från al-Hol-lägret.
(Erik Paulsson Rönnbäck/TT)
