I takt med att elanvändningen ökar i samhället växer behovet av el lavinartat. Det innebär stigande elpriser och att dyra energislag som ny kärnkraft kan bli lönsam, visar Energimyndighetens senaste rapport. Samtidigt jobbar forskare på en ny och effektivare kärnkraft.

El har fått en allt större roll när fossila bränslen fasas ut och elektrifieringen tar över stora sektorer som transport och industri. Samtidigt ökar digitaliseringen av hela samhället. Detta leder till att både produktionsbehov och elpriser stiger.

Om den här utvecklingen fortsätter kan en satsning på att bevara och i framtiden bygga ny kärnkraft vara ett lönsamt alternativ. Det framgår av Energimyndighetens senaste långsiktsrapport.   

– Det här är första gången vi får så höga elpriser att kärnkraft och andra dyra produktionstekniker som havsbaserad vindkraft kan bli lönsamma med de kostnadsantaganden vi gör, säger Martina Högberg, chef på enheten för energisystem på Energimyndigheten.

Våra reaktorer är säkra, moderna och i gott skick.

– Carl Sommerholt, kommunikationschef på Vattenfall

Rapporten tittar på en helhet över hur ett hållbart energisystem kan se ut framöver. I flera scenarier finns kärnkraften med vid sidan av andra energislag som vind- och vattenkraft, sol- och bioenergi. 

Inga tekniska hinder

Enligt Martina Högberg har ny kärnkraft funnits med i modellen även tidigare men är lönsam först nu. Dessutom har man tittat på att bevara den kärnkraft som finns istället för att bygga ny. 

– Vi har i modellen möjliggjort en livstidsförlängning av tre av de sex befintliga kärnkraftsreaktorerna till 80 år istället för 60 år som tidigare, säger hon.

Statliga Vattenfall, som är huvudägare i kärnkraftverken Forsmark och Ringhals, ser Energimyndighetens antaganden som rimliga. 

– Vi skulle förstås väga in flera saker, exempelvis teknologi. Men vi tycker det är klokt att Energimyndighetens scenarios också omfattar kärnkraft i ett långt tidsperspektiv, säger Carl Sommerholt, kommunikationschef för affärsområde Generation på Vattenfall.

Han ser inga tekniska hinder för en livstidsförlängning om det skulle bli aktuellt. 

– Våra reaktorer är säkra, moderna och i gott skick, säger han.

Rapporten innehåller ett scenario där också nybyggd kärnkraft kan bli lönsam från år 2045 om elektrifieringen fortsätter att öka.

Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman har avböjt att svara på Epoch Times fråga om hur han ställer sig till rapporten. Men i februari sade han till Ekot att han inte utesluter vare sig återinvestering i befintlig kärnkraft eller nybyggnation, men tillägger att det förutsätter lönsamhet för ägarna.

Under senare år har regeringen fokuserat på förnybar el och subventionerat andra kraftslag, bland annat genom elcertifikatsystemet. Detta har lett till en utfasning av kärnkraften då den blivit alltför dyr. Sedan 2017 har fyra svenska reaktorer lagts ner.  

Hållbar och fossilfri

Pär Olsson, professor i fysik på KTH, ser kärnenergi som en viktig del av ett hållbart framtida energisystem, och tror inte han är ensam.

– Jag tror att det har landat hos en ganska stor del av befolkningen. 

– Men vissa av de politiska partierna är ideologilåsta. De har tagit beslut på vad som ska gälla istället för att fundera på vad som på riktigt är bäst för miljön och samhällsutvecklingen, säger han.

Han anser att kärnkraften är både ett hållbart och energitätt kraftslag. Ett fåtal reaktorer producerar, vid sidan av vattenkraft, den största andelen av Sveriges el. Den är fossilfri och till skillnad från vindkraftsparker tar den små ytor i anspråk.

– Hela grejen med kärnkraft är att den ger ett väldigt litet fotavtryck.

Han menar att vindkraften har en stor roll att spela i framtiden, men att man behöver en baskraft som fungerar när det inte blåser. Och där är kärnkraften viktig.

– Väldigt seriösa beräkningar som tittar på systemperspektiv har visat att ungefär en tredjedel vind-, vatten- och kärnkraft för Sverige är en optimerande mix för pris och systemstabilitet. 

Fjärde generationens kärnkraft

Pär Olsson leder forskningsprojektet Sunrise på KTH, som forskar på fjärde generationens kärnkraft.

Han förklarar att den här nya kärnkraften kan utnyttja i princip allt bränsle i uranet, till skillnad från dagens kärnkraft som bara utnyttjar mindre än en procent.

– Det innebär att vi får ett energisystem som är hållbart under väldigt lång tid. 

– Pratar vi om att vi har kärnenergi för en global marknad för 100 till 200 år med dagens kärnkraft, så har vi flera tiotusentals år med generation fyra-kärnkraft.

Den här nya kärnkraften ingår inte i Energimyndighetens rapport, där man enbart ser till dagens teknik. Men forskningen på KTH är i full gång och Pär Olsson ser positivt på möjligheterna att förverkliga projektet, även om det tar tid.

– Väldigt optimistiskt, men inte omöjligt, är att 2030 kan vara ett måldatum att få en reaktor på plats, säger han.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.