I fredags redogjorde Ulf Kristerssons tilltänkta regering för sin nya energipolitik.Bland annat fastslog man att elektrifiering är vägen framåt men att vindkraften inte längre ska vara basen. I stället ska en stor och kraftfull satsning på ny kärnkraft göra den möjlig.

– Då är målet framåt elektrifiering och vägen dit stavas kärnkraft. Därför återför vi Sverige till den kärnkraftsvänliga energipolitik som historiskt gett oss Europas renaste och billigaste el, sade hon under pressträffen.

Regeringen vill se att ny kärnkraft byggs. Och det ska kunna göras både i form av små modulära reaktorer (SMR) och stora traditionella reaktorer. För att genomföra detta ska inriktningen på energipolitiken och de långsiktiga villkoren för kärnkraften ändras radikalt. Detta ska ske genom såväl lagändringar som statliga kreditgarantier och regler som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraft.

– Det innebär att vi ändrar det energipolitiska målet till ett tydligt mål om 100 procent fossilfritt, sade Ebba Busch.

Beskedet om den stora kärnkraftssatsningen och begränsningarna för vindkraften har mottagits med både ris och ros.

Då måste man se till att alla kraftslag får samma förutsättningar och det har man inte i dag.

– Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik

Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik och föreståndare för det nya kompetenscentrumet för kärnteknik, Anita, på Uppsala universitet, där man bland annat jobbar för att implementera SMR-tekniken i Sverige, är positiv.

– Det är väl alldeles utmärkt. Det är ju det vi vill ha, fossilfritt, säger han till Epoch Times.

Han menar att syftet inte är att underlätta för kärnkraften, utan att det snarare handlar om att få till teknikneutralitet så att den mest lämpade tekniken, av marknadsmässiga skäl, blir den som får förtur.

– Då måste man se till att alla kraftslag får samma förutsättningar och det har man inte i dag, säger han.

I Tidöavtalet pekar regeringen på att all ny elproduktion som stärker kraftsystemet, och som bidrar till en snabb expansion av kraftsystemet, behövs. Under pressträffen poängterade Ebba Busch att även vindkraften kommer att vara en viktig del.

– Vi vill vara tydliga med att vindkraften kommer att vara en viktig del i energimixen, men den kommer inte att vara basen, sade hon.

Dessutom kommer man att stoppa den tidigare regeringens plan att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens anslutningar till elnätet. Dessa kostnader ska i stället elproducenterna, som ansluter sig till elnätet, stå för.

Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen, ser i stort förslagen som bra.

– Energiföretagen ser positivt på ambitionen att underlätta för investeringar i alla fossilfria kraftslag, bland annat genom kortare tillståndsprocesser, något som är helt nödvändigt om vi ska bygga ut både elproduktion och elnät i den takt samhällsutvecklingen kräver, säger hon i ett pressuttalande.

Samtidigt menar hon att vindkraften har en viktig roll i närtid.

– Vi behöver också öka elproduktionen här och nu och vindkraften är det kraftslag vi ser kan realiseras på kortast tid. Vår grundsyn är teknikneutrala spelregler, men att nu ta bort den slopade anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft innebär en ryckighet och oförutsägbarhet för aktörer i branschen.

– Därför vill vi också betona vikten av ett så brett parlamentariskt stöd som möjligt för energipolitiken så att vi i branschen och i elintensiv industri får stabila spelregler, säger hon.

Att det går snabbt att sätta upp en vindkraftanläggning håller inte Ane Håkansson med om. Han menar att det erfarenhetsmässigt tar ungefär 10–15 år att få en fullt fungerande vindkraftpark på plats.

Han konstaterar också att elnätskostnaderna för konsumenterna har skjutit i höjden.

– Det är naturligtvis kopplat till att vi har fått mer och mer väderberoende kraft i nätet, det vill säga vindkraft, och de kostnaderna har producenterna lagt på konsumenterna rakt av, säger han.

För att så snabbt som möjligt få kärnkraft på plats vill regeringen korta tillståndsprocesserna och införa snabbspår för ny kärnkraft. Dessutom ska regelverken ses över så att det blir möjligt att bygga både stora reaktorer och SMR på flera platser runtom i landet.

Vattenfall har fått i uppdrag att påbörja planering och upphandling av ny kärnkraft. Det ska också utredas om det är möjligt att återstarta de nedlagda reaktorerna Ringhals 1 och 2 och vad som krävs för detta.

Ane Håkansson ser fördelar med att bygga både SMR och stora reaktorer, men att återstarta redan nedlagda reaktorer tror han inte på.

– De reaktorer man har stängt ner är körda för gott. Men satt jag i Vattenfalls styrelse så skulle jag nog satsa på att införskaffa ett par små modulära reaktorer. Dels för att lära mig tekniken lite och se vad de går för och dels för att känna på samhällets inställning till ny kärnkraft i Sverige, säger han.

– Så det är väl stalltipset, att små modulära reaktorer kommer att rullas ut först. Men ser man att det här blir en succé så kanske man går in och bygger en och annan stor reaktor också av effektivitetsskäl.

Däremot tror han inte att de små reaktorerna kommer att räcka till för att täcka det elbehov vi har framför oss.

– Det är två nivåer i det här resonemanget som jag tror man glömmer bort i debatten. Det ena är att vi har ett stort elenergibehov framöver, och det är gigantiskt om man ska följa prognoserna, säger han och fortsätter: – Sedan har vi ett effektbehov och det är något annat.

Där krävs inte så stora reaktorer för att rädda upp knepiga situationer som kan uppkomma i södra Sverige. Tre, fyra stycken på 300 MW räcker ganska långt för att klara av stabiliseringsoch överföringsproblematiken.

Men ska vi sedan elektrifiera hela fordonsf lottan, stålproduktionen och så vidare, då krävs mer elektrisk energi också, menar han.

– Då skulle man behöva satsa på hundratals små modulära reaktorer, och det är väl tveksamt om man vill det. Då är det nog snarare så att man satsar på ett antal nya stora reaktorer i stället.

När det gäller elpriserna tror han att det kommer att dröja ett tag innan vi ser några större effekter på prisläget. Han menar att de höga priserna till stor del beror på att man stängt ner flera reaktorer på totalt 4 000 MW i södra Sverige.

– För att återskapa det prisläge vi hade innan nedläggningarna måste vi plocka tillbaka de där 4 000 MW, och det är ganska mycket. Det är tre stora reaktorer av det modernaste slaget, säger han.

Ane Håkansson varnar för att det inte kommer att bli bättre av att fortsätta på den tidigare inslagna linjen med vindkraft.

– Vi får stora elnätskostnader med den här intermittenta kraften och den har dessutom den otrevliga egenskapen att den kannibaliserar på sig själv, säger han och förklarar att när det inte blåser så tjänar man inga pengar och då behöver man olika former av stöd. Och när det blåser mycket får man inte heller in några pengar för då är elpriset lågt.

– Det där är ingenting man bygger ett välfärdssamhälle på enligt min mening.

Dessutom menar han att det kommer att leda till ännu högre priser, ännu mindre stabilitet, och ännu större problem och utsläpp.

– Det här måste man reformera, och det är väl det man försöker göra nu, så det får man se positivt på.

Att få till de lagändringar som krävs för att få ny kärnkraft på plats kan gå relativt snabbt menar Ane Håkansson.

– Finns viljan så kan man få saker och ting att gå ganska fort. Det kan röra sig om några år. Men krånglas det i riksdagen och folk röstar emot, då kan det ta hur lång tid som helst. Men rent tekniskt sett så borde man ha lagar och regelverk på plats inom 4–5 år.

Att sätta upp små modulära reaktorer på redan befintliga platser för kärnkraft som Ringhals och Oskarshamn behöver inte ta lång tid eftersom regelverket för detta inte behöver förändras särskilt mycket.

– Flyter allting på och de reaktorkoncept som nu står nära marknaden kan börja levereras, då skulle man kunna börja installera dem på en befintlig plats inom loppet av kanske 3–4 år. Men då ska allt naturligtvis kugga i.

Vid sidan av tekniska frågor är just regelverk och lagstiftning sådana saker som man kommer att titta närmare på inom kompetenscentrumet Anita.

– Det handlar inte enbart om vilka förändringar som ska göras i befintligt regelverk, utan också om hur man kan förändra det på snabbast möjliga sätt.

– Den stora problematiken här är att få en politisk stabilitet i systemet så att inte nästa gäng politiker 2026 får för sig att man ska stänga ner alltihop igen, säger han.

Kontakta journalisten: [email protected]