Det kan dröja innan det står klart vilken regering som ska styra Sverige. Valresultatet bäddar för tuffa regeringsförhandlingar.
Just nu ser Moderatledaren Ulf Kristersson ut att ligga bäst till för att bli Sveriges nästa statsminister.
Men först på onsdag räknas de återstående rösterna.
Kristersson betonade i sitt valnattstal att det definitiva resultatet måste fastställas innan något annat sker.
– Men om vi då har de parlamentariska förutsättningarna, kommer jag samla min sida i politiken till samarbete, sade han.
Kristersson har gått till val på att tillsammans med Kristdemokraterna (KD) bilda en regering, som samarbetar med Liberalerna (L) och Sverigedemokraterna (SD).
Att SD nu blivit större än Moderaterna (M) kan ställa till problem för de planerna.
Om det blir maktskifte räknar SD-ledaren med att hans parti får "en central roll" i det nya styret.
– Vår ambition är att sitta med i regeringen, sade Jimmie Åkesson i sitt valnattstal.
SD-ledaren uppgav också att "det absolut bästa för Sverige just nu är en majoritetsregering".
Men Kristersson har tidigare sagt att han inte vill ha med SD i en regering, utan i stället samarbeta med partiet i riksdagen.
Och L vill inte stödja en regering där SD ingår. Än mindre sitta i en regering tillsammans med SD.
L-ledaren Johan Pehrson har ännu inte kommenterat SD:s framgång i valet och konsekvenserna för en eventuell högerregering.
SD-ledaren Åkesson krävde i sitt tal dock inte att få vara med i en regering utan nöjde sig med att tala om en "ambition".
De andra tre högerpartierna kan dock räkna med att Åkesson kommer att kräva stort inflytande över en eventuell M-ledd regerings politiska program.
SD är det enda av de fyra partierna i högeroppositionen som har gått framåt i valet.
Redan innan valet talade SD om att man har förberett ett hundratal förslag som man tänker driva i eventuella regeringsförhandlingar.
Åkesson gjorde då också klart att han förväntade sig inflytande i relation till partiets storlek och en konkret plan, eller avtal, för när partiets prioriterade förslag ska genomföras.
M, KD, L och SD har redan innan valet kommit överens om grunddragen för till exempel rätts- och migrationspolitiken. Men SD har flera förslag på de områdena som inte L gillar. SD säger också nej till M:s förslag om att strama åt a-kassa och sjukförsäkring.
Likt M backade både L och KD i valet jämfört med 2018. Det gör det inte lättare för de två sistnämnda att stoppa M:s och SD:s förslag om att skära många miljarder i biståndet.
Om onsdagens räkning av utlands- och förtidsröster skulle leda till att de rödgröna blir störst, väntar svåra regeringsförhandlingar även på den sidan.
S-ledaren och nuvarande statsminister Magdalena Andersson gick inte in på regeringsfrågan i sitt valnattstal. I valrörelsen har hon duckat för frågor om hur hon tänker bilda regering om de rödgröna vinner. Andersson har sagt att det beror på valresultatet.
Att Socialdemokraterna (S) går framåt i valet stärker möjligheterna för fortsatt enpartiregering med bara socialdemokrater, om rösträkningen faller ut till de rödgrönas fördel på onsdag.
Vänsterpartiet (V) har i valrörelsen krävt en plats i en S-ledd regering. Men det kravet väger nu lättare i och med att V backar.
Andersson är dock fortfarande beroende av stöd från Vänsterpartiet, Centern (C) och Miljöpartiet (MP) för att sitta kvar som statsminister.
Svårigheten är att få C och V att dra jämnt. C har svårt för organiserade samarbetet där V ingår. V kan dock knappast gå med på att C får större inflytande än V i en S-regering när de två partierna nu är nästan lika stora.
Dessutom ser C helst att en S-regering samarbetar med borgerliga partier i stället för med V.
Centerledaren Annie Lööf sa till TT på valnatten att det nu ligger ett väldigt tungt ansvar både hos M och S för att forma breda och stabila majoriteter.
Partiledarnas valnattstal tyder på att de nu tänker ligga lågt till valresultatet är klart på onsdag. Några förhandlingar mellan partierna lär därför inte dra igång.
I varje fall inte så att de märks.
(TT)
