Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, som bildar ett toxin. Det är detta toxin som ligger bakom merparten av difterins sjukdomssymtom.

Difteri sprids enbart mellan människor. Inkubationstiden är i regel två till fem dygn men kan vara betydligt längre.

I början liknar sjukdomen vanlig halsfluss. Vid svår infektion uppstår tjocka beläggningar i svalg och luftrör som gör det svårt att andas (äkta krupp) och i svåra fall kan man kvävas till döds.

Vid difteri kan det även tillstöta komplikationer i form av hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar och njurskador.

Dödligheten är 5–10 procent bland dem som drabbas av luftvägsdifteri.

Difteri ger som regel en svalginfektion men sjukdomen kan också ge upphov till en infektion i huden, och kallas då huddifteri.

Sjukdomen behandlas med antibiotika och kan förebyggas genom vaccinering.

Difteri klassas i Sverige som en allmänfarlig sjukdom.

Ett gammalt namn på difteri är "strypsjukan".