Kinesisk stjärnanis är verkligen en av de mer attraktiva kryddorna att ha i sin kryddsamling. Den stjärnformade frukten kommer från ett litet, orientaliskt träd i magnoliasläktet med ursprung i Kina. Den ordagranna översättningen från det kinesiska ordet för anis är ”åtta horn”– detta eftersom de flesta frukterna har åtta taggar eller sektioner.
Den rödbruna frukten skördas strax innan den mognat och torkas sedan i solen. Varje frukt innehåller åtta små ovala frön som har en distinkt anisdoft. De används ofta som ett billigt alternativ till anis (en krossad stjärnanis motsvarar en halv tesked anisfrön).
Hela frukten kan läggas direkt i kastrullen, men det är en kraftfull krydda så använd med fördel mindre delar, alternativt hela eller malda frön.
Stjärnanis är en nyckelingrediens i både den kinesiska fem-kryddorsblandningen och den indiska garam masala. Den används ofta i buljonger och soppor samt till kryddade kinesiska marmorägg och passar särskilt bra till fläsk och anka.
Många förknippar stjärnanis med jul eftersom den är en av de vanliga glöggkryddorna.
I den västerländska matlagningen kan stjärnanis ersätta Pernod i såser i fisk och skaldjursrätter. Sjärnanisolja framställs genom ångning och används för smaksättning i kommersiella drycker.
Stjärnanisté används vid kolik och reumatism, fröna tuggas ibland efter måltider för att bistå matsmältningen – vissa kineser tuggar till och med hela den torkade frukten!
Intresset för stjärnanis ökade avsevärt under 2005, året då fågelviruset drabbade Asien. En ökad produktion av antivirusmedlet Tamiflu som skapats av en syra som producerats från stjärnanisfrön resulterade i skyhöga priser och en tillfällig brist. Numera kan denna syra framställas artificiellt och tillgången på stjärnanis är god.
Frukten finns hel eller malen i kinabutikerna eller i mataffären. Stjärnanis har lång hållbarhet och kan förvaras hel i ett lufttätt kärl i över ett år.
Ett varnande ord bör dock yttras; förväxla inte den kinesiska stjärnanisen med den japanska som är mycket giftig. Japansk stjärnanis bränns som rökelse i Japan eller används i dekorationer, men bör aldrig ätas.
