Språk och byråkrati stoppar akademiker
Jessica Manook har deltagit i Korta vägen, en arbetsmarknadsutbildning för nyanlända akademiker, och har nu fått jobb som ekonomiassistent. Foto: TT


Det är fortsatt svårt för utrikesfödda akademiker att ta sig in på arbetsmarknaden, visar siffror från SCB. Jessica Manook sökte mängder av jobb - men fick bara komma på en enda intervju.

Efter flera kurser i svenska, validering och översättning av den jordanska kandidatexamen i ekonomi och några år på kontoret på pappans städföretag var det dags för Jessica Manook att söka jobb. Men under det halvår som hon var inskriven hos Arbetsförmedlingen fick hon bara komma på en enda intervju.

– Jag kan inte ens räkna upp hur många ansökningar jag skickade i väg, kanske 40 om dagen. Jag sökte tjänster som kontorist och inom bokföring och marknadsföring, allt för att få ett första jobb så att jag kunde komma in i systemet, säger Manook.

– Men jag fick bara nej hela tiden. Kanske var det för att jag hade för lite erfarenhet eller för att de tyckte att jag hade skrivit ett dåligt CV.

Stora skillnader

Det finns omkring 300 000 utrikesfödda akademiker i Sverige, enligt akademikerorganisationen Saco. Av dem arbetade inte 29 procent 2015, det vill säga de var antingen arbetslösa eller stod utanför arbetskraften, enligt statistik från SCB/Rams. Bland akademiker födda i Sverige var motsvarande siffra 9 procent.

Det finns två huvudanledningar till att akademiker med utländsk utbildning har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, enligt Thomas Ljunglöf som är utredare på Saco. Dels tar valideringen av utbildningen lång tid, dels kräver många akademikerjobb att arbetstagaren ska kunna skriva bra svenska.

Dessutom kan arbetsgivare överlag bli bättre på att ta till sig utrikesfödda akademikers kompetens, enligt Ljunglöf.

– Som situationen ser ut på arbetsmarknaden i dag är det nästan ingen arbetslöshet alls bland svenskfödda akademiker. Det råder väldig brist inom många yrken, och vill man inte anställa utrikesfödda med samma utbildning tappar man den kompetens man behöver, säger han.

Det var först efter det att 27-åriga Jessica Manook fick en plats på arbetsmarknadsutbildningen Korta vägen, som riktar sig till akademiker med utländsk bakgrund, som det lossnade. Där kopplades hon ihop med en yrkescoach och fick på bara några dagar praktikplats som ekonomiassistent på ett tandvårdsföretag i Stockholm. När praktikperioden började närma sig sitt slut blev Manook erbjuden jobb på samma företag.

– Vilken känsla det var!

– Arbetsförmedlingen är bra, men du måste hitta praktik eller jobb på egen hand. Men hur ska jag veta hur det funkar när jag nyss har kommit till Sverige? Jag kunde ju knappt ens åka tunnelbana i början.

Viktigt med jobb

Manook är född i Kuwait men uppvuxen i Jordanien. När hon 2012 följde efter resten av familjen till Sverige var det som att börja om på ruta ett igen. Hon har kämpat för att skapa sig ett liv där hon känner sig delaktig i det svenska samhället - och att lära sig språket och skaffa ett jobb har varit en stor del i det.

– Det har varit jätteviktigt för mig att komma ut i arbetslivet, att det inte bara är min man som jobbar. Nu vet jag att jag klarar mig själv, jag träffar mer svenska människor och får lön som alla andra.

(TT)

Fakta

Korta vägen

Korta vägen är en arbetsmarknadsutbildning som riktar sig till nyanlända akademiker som har studerat på utländskt universitet eller högskola utanför EU området i minst tre år. Syftet är att tillvarata kompetenser och korta av vägen till den svenska arbetsmarknaden.

Korta vägen gör en kartläggning av akademiska kompetenser, ger utbildning och karriärvägledning och letar kvalificerade praktikplatser inom det område som deltagaren är utbildad för.

Utbildningen genomförs i samarbete med Folkuniversitetet och högskolor/universitet på uppdrag av Arbetsförmedlingen.

Källa: Arbetsförmedlingen

Akademiker i Sverige

2015 fanns 1 354 733 personer i Sverige med minst tre års eftergymnasial utbildning. Av dem var 1 060 551 födda i Sverige och 294 182 födda utanför Sverige.

Av akademikerna födda i Sverige förvärvsarbetade 969 288 år 2015, att jämföra med 209 818 av akademiker födda utanför Sverige. Det innebär att 91,4 procent av de svenskfödda akademikerna arbetade jämfört med 71,3 procent av de utrikesfödda.

De utrikesfödda akademikerna hade lättast att få jobb med en examen inom socialt arbete och omsorg (förvärvsfrekvens 90,3 procent), djursjukvård (85,6 procent) och hälso- och sjukvård (81,5 procent). Svårast var det att få jobb med en examen inom humaniora (förvärvsfrekvens 61,9 procent) och konst och media (63,6 procent).

Av de utrikesfödda akademikerna jobbade 83,2 procent av de som har en svensk utbildning jämfört med 61,9 procent av de med en utländsk utbildning.

Källa: SCB/Rams via Saco