Unga forskare har svårt att få ett fast jobb. Men ett regeringsbeslut om nya villkor ska göra forskarkarriären mer attraktiv.
– Det känns hoppfullt, då anställningsvillkoren är ganska otrygga för unga forskare i dag, säger doktoranden Anna Ilar.
I tre år har 30-åriga Anna Ilar doktorerat inom epidemiologi, med forskning inriktad på ledgångsreumatism, på Karolinska institutet i Solna. Om ett år är hon klar och möts då av en tuff arbetsmarknad - i alla fall om hon vill fortsätta att forska.
– Jag som många andra vill fortsätta inom akademin, men det finns en osäkerhet i hur pass trygg man kommer att vara som anställd. Detta eftersom det är många korta anställningar.
Det har länge varit svårt för unga forskare att få en fast tjänst. Av dem som undervisar och forskar vid de statliga universitet och högskolor var 28 procent visstidsanställda 2016, enligt siffror från Universitetskanslersämbetet (UKÄ).
Tryggare anställning
För att göra det tryggare har regeringen nu fattat beslut om att ändra i högskoleförordningen. En ny tidsbegränsad läraranställning på 4-6 år inrättas. Den ska leda till ett fast jobb och minska staplandet av korta anställningar.
– Det finns annars en risk att många unga väljer bort en akademisk karriär och det är ett slöseri med kompetens, både för individen och samhället, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.
Regeringen hoppas att satsningen ska stärka forskaryrket och få unga att välja den karriären före ett jobb i näringslivet eller den offentliga sektorn.
– Det här är en viktig pusselbit för att göra yrket med attraktivt och höja kvalitén samt öka jämställdheten, säger Hellmark Knutsson.
"Det är beklagligt"
UKÄ-siffror från 2016 visar att enbart 45 procent av dem som forskar och undervisar på högskolor och universitet är kvinnor.
– Vi ser att osäkra anställningar fått kvinnor att välja bort yrket, säger Hellmark Knutsson.
Samtidigt väljer fler män att bli forskare under sin doktorandtid, medan fler kvinnor undervisar. Det gör att män har lättare att rekryteras till tjänster.
– Det känns beklagligt att jag som kvinna inte har samma förutsättningar som män att välja en akademisk karriär, säger Anna Ilar.
Regeringen har som mål att nio procent av de nyrekryterade professorerna per lärosäte ska vara kvinnor år 2017-19. 2030 ska den siffran ligga på 50 procent.
Hopp inför framtiden
Enligt Hellmark Knutsson är det viktigt att fortsätta att stärka forskaryrket i Sverige för att möta den allt mer hårda konkurrensen globalt.
– Tydligare karriärväg och tryggare anställningar ska bidra till att stärka forskningen och locka de bästa.
De nya reglerna har också fått Anna Ilar att känna ett större hopp inför framtiden.
– Det känns väldigt hoppfullt och bra att arbetsvillkoren stärks och att karriärvägarna blir tydligare för unga. Så det gör mig mer motiverad att välja en forskarkarriär.
(TT)
