loading
Inrikes

Spärren avgör vilka partier som kommer in i riksdagen

Camilla Johansson

Det pratas mycket om att ligga över eller under riksdagsspärren dessa dagar. Fyra procent krävs för att komma in i riksdagen, och det finns argument både för och emot.

Ett argument för att avskaffa spärren, eller åtminstone sänka den, är det uppenbara; det skulle bli lättare för mindre partier att ta en plats i riksdagen.

Synpunkter som lyfts till förmån för att ändra den nuvarande riksdagsspärren handlar bland annat om att det skulle kunna generera ett större intresse för rikspolitiken hos människor. Att ett parti ligger långt under den befintliga spärren skulle inte längre vara en anledning till att låta bli att rösta.

Mandaten som fördelas mellan partierna

• Utjämningsmandat: I val till riksdagen är 39 av 349 mandat utjämningsmandat. Dessa syftar till att skapa en bättre proportionell fördelning mellan partierna i ett val med flera valkretsar.

• Två gånger har utjämningsmandaten inte räckt till: 2010 och 2014. Första gången gynnade detta Socialdemokraterna och Moderaterna som båda fick fler mandat än de egentligen skulle ha, medan övriga partier fick färre.

• 2014 var det Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som fick fler mandat.

• Det finns flera system för att fördela mandat: d’Hodts metod, uddatalsmetoden (Sainte-Laguëse metoden) och jämkade uddatalsmetoden.

• Jämkade uddatalsmetoden används i Sverige. Mandaten delas ut ett och ett. För att avgöra vilket parti som ska ha ett mandat beräknar man ett så kallat jämförelsetal. Det innebär att när det första mandatet delas ut så delas deras röstetal med 1.2.

Källa: Svensk författningssamling

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Inrikes

Spärren avgör vilka partier som kommer in i riksdagen

Camilla Johansson

Det pratas mycket om att ligga över eller under riksdagsspärren dessa dagar. Fyra procent krävs för att komma in i riksdagen, och det finns argument både för och emot.

Ett argument för att avskaffa spärren, eller åtminstone sänka den, är det uppenbara; det skulle bli lättare för mindre partier att ta en plats i riksdagen.

Synpunkter som lyfts till förmån för att ändra den nuvarande riksdagsspärren handlar bland annat om att det skulle kunna generera ett större intresse för rikspolitiken hos människor. Att ett parti ligger långt under den befintliga spärren skulle inte längre vara en anledning till att låta bli att rösta.

Mandaten som fördelas mellan partierna

• Utjämningsmandat: I val till riksdagen är 39 av 349 mandat utjämningsmandat. Dessa syftar till att skapa en bättre proportionell fördelning mellan partierna i ett val med flera valkretsar.

• Två gånger har utjämningsmandaten inte räckt till: 2010 och 2014. Första gången gynnade detta Socialdemokraterna och Moderaterna som båda fick fler mandat än de egentligen skulle ha, medan övriga partier fick färre.

• 2014 var det Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som fick fler mandat.

• Det finns flera system för att fördela mandat: d’Hodts metod, uddatalsmetoden (Sainte-Laguëse metoden) och jämkade uddatalsmetoden.

• Jämkade uddatalsmetoden används i Sverige. Mandaten delas ut ett och ett. För att avgöra vilket parti som ska ha ett mandat beräknar man ett så kallat jämförelsetal. Det innebär att när det första mandatet delas ut så delas deras röstetal med 1.2.

Källa: Svensk författningssamling

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024