Hur skapar man bäst en lugn och trygg och skolmiljö? Flera skolor har valt att satsa på olika typer av kodlås och spärrar för att hålla obehöriga personer borta. Från Skolverkets håll betonar man dock vikten av att se till helhetsbilden vad gäller tryggheten.
Arlandagymnasiet i Märsta kommer nästa år att förse sin ingång med inpasseringsspärrar för att på så vis hålla obehöriga besökare borta.
Enligt Mattias Asker (M), ordförande för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna, handlar beslutet i grunden om kommunens ansvar för att säkerställa en trygg skolmiljö där studiero råder.
– Från elevernas håll har det framkommit att man tycker att det är många obehöriga som rör sig i lokalerna, säger han.
Det finns ingen lag som tvingar skolorna att vidta säkerhetsåtgärder i stil med entréspärrar, i stället är det upp till huvudmännen på kommunal nivå att fatta beslut i frågan. Och här syns en tydlig trend: I en enkätundersökning som Dagens Samhälle genomförde tidigare i år framgick det att sju av tio kommuner på olika sätt har höjt skolsäkerheten de senaste åren.
Samtidigt visar siffror från Arbetsmiljöverket att anmälningarna gällande hot och våld i skolan har ökat kraftigt de senaste fem åren.
En säkerhetsåtgärd
Hur många skolor som använder sig av just spärrar är oklart, men Väsbys nya gymnasium, beläget strax norr om Stockholm, är ett exempel på en skola där detta system är i bruk.
– Det här är en säkerhetsåtgärd, man vill gärna ha kontroll över sitt skolområde, säger Homar Kadir, rektor på Väsby nya gymnasium.
Skolverket fick i vintras i uppdrag av regeringen att stödja skolan i frågor rörande krisberedskap och säkerhet.
I arbetet med att ta fram stödmaterial har Skolverket vägt in både långsiktiga strategier och planer för potentiella krissituationer. När det kommer till frågan att om begränsa möjligheten för obehöriga att ta sig in i skolor har myndigheten ingen generell uppfattning. Men Maria Elmér, undervisningsråd vid Skolverket, påpekar att det är viktigt att se till helhetsbilden.
– Vad gäller frågan om att hindra obehöriga personer från att ta sig in eller vistas på skolor är det viktigt att man utgår från varje skolas lokala förutsättningar för att hitta den bästa lösningen, säger hon och tillägger att spärrar i sig inte löser potentiella problem.
Kommer att bli vanligare
Homar Kadir har tidigare bland annat varit rektor på en skola i centrala Stockholm. Där hade man under en period ett kodsystem till skolans dörrar. Men när koden spreds till personer som inte var behöriga började man i stället använda sig av passerkort.
TT: Tror du att det kommer att bli vanligare med exempelvis spärrsystem framöver?
– Jag kan förstås inte säga säkert, men det skulle jag tro. Att inte ha öppna dörrar är ett naturligt inslag i dagens gymnasieskola.
(Klas Widestrand/TT)
