När Kent Rickbo sov hördes det i hela huset. Barnbarnen klagade och hans fru Gunilla tjatade, men det dröjde många år innan han gick till doktorn. Nu vill han varna andra storsnarkare.
– På sjukhuset fick jag höra att "du ska vara glad som sitter här i dag", berättar Kent Rickbo.
Barnbarnen som sade till honom: "Morfar, du snarkar så högt. Vi kan inte sova!" är säkert också glada över att han till slut lyssnade på sin fru.
Så här efteråt skrattar de gott åt alltihop, Kent och Gunilla Rickbo i Vellinge, när de sitter i sin färdigpackade husbil inför nästa utflykt i Skåne.
Men det finns en allvarlig underton. De kraftiga snarkningarna med åtföljande andningsuppehåll, sömnapnéer, är farliga i längden. Utan behandling ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som högt blodtryck, stroke och hjärtinfarkt. Dessutom fördubblas risken för trafikolyckor till följd av trötthet.
Kraftig snarkning leder till ökad risk för täta andningsuppehåll, visar flera studier, och forskarna tror att det beror på att vibrationerna från snarkningarna i längden orsakar försämrade reflexer i svalget.
– Både nervfunktion och muskelfunktion i svalget blir sämre och det kan bidra till utveckling av sömnapné, säger Ludger Grote, professor och överläkare på sömnmedicinska avdelningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Snarkare som också drabbas av symptom som till exempel muntorrhet på morgonen eller ständig trötthet, trots tillräckligt med sömn, råder han att söka vård.
Släpade sig upp
Gunilla Rickbo minns hur maken brukade släpa sig upp ur sängen om morgnarna, dödstrött, oavsett hur många timmar han sovit.
– För att inte tala om alla gånger när vi var bortbjudna och han satt och somnade efter middagen. Ah, det var ju pinsamt!
Snarkproblem ska tas på stort allvar, anser Marianne Ors, överläkare och forskare i klinisk neurofysiologi i Lund. Samtidigt är hon skeptisk till den uppsjö av antisnarkprodukter som finns att köpa.
– Har du en dålig sömn, vet att du snarkar eller är överviktig - se till att få professionell hjälp, i stället för att gå och köpa en massa halvtaskiga grejer som inte funkar, säger hon.
De som kommer till sömnlaboratoriet i Lund där hon arbetar får låna hem utrustning som mäter luftflödet i näsa och mun under sömnen och registrerar hur bröstkorg och mage rör sig.
– Och så ser vi hur syrgasnivån förändras i blodet under natten. Vi ska ha en viss syrgasmättnad i blodet för att må bra.
Om testapparaturen visar på många andningsuppehåll varje timme sätts hjälpmedlen in: snarkskena eller, i de allvarligare fallen, en andningsmask.
Kan skada tänderna
Men det är viktigt att snarkskenan provas ut av tandläkare, understryker Marianne Ors. Hon avråder från de standardskenor som kan köpas på nätet och på apoteken. Skenan drar fram underkäken och öppnar upp den bakre delen av svalget. Kraften måste fördelas jämnt över tänderna i käken.
– Drar den fel, på bara några av tänderna, så kan det faktiskt skada tänderna.
Hon är också tveksam till de särskilda kuddar mot snarkning som säljs på apoteken.
– Det brukar inte vara effektivt. Du glider av dem och du hittar ställningar där du undgår kuddarna.
Sprayer mot snarkning kan fungera, enligt Marianne Ors, men även här höjer hon ett varnande finger. Vissa sprayer innehåller kortison, vilket till exempel gravida ska undvika. Och nästan alla innehåller konserveringsmedel, som kan framkalla allergi.
När testapparaturen visade att Kent Rickbo hade 60 andningsuppehåll i timmen fick han en andningsmask (CPAP). Den har revolutionerat hans liv.
– Efter första natten och du vaknar på morgonen är det ett helt nytt liv. Du vaknar på morgonen utvilad. Du vill stiga upp.
(TT)
