Är coronaviruset luftburet? Ja – och nej. Små droppar kan bildas som håller sig kvar i luften längre, men det uppstår främst inom sjukvården.
— Det är alltid olyckligt när en benämning kan tolkas på olika sätt, säger Karin Tegmark Wisell på Folkhälsomyndigheten.
När Världshälsoorganisationen WHO på en presskonferens i fredags uppgav att coronaviruset "möjligtvis kan vara luftburet" ledde det till stor förvirring.
Men Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, säger att beskedet inte kom som en överraskning – på myndigheten har man känt till det länge.
— Det är en semantisk fråga, vad man kallar luftburet och inte.
Vid typisk luftburen smitta, till exempel mässling eller vattkoppor, finns viruset på huden och kan virvla upp i luften. Karin Tegmark Wisell beskriver det som väldigt små dammpartiklar, som kan smitta från långt håll. Coronaviruset smittar i stället genom nära kontakt, när droppar överförs via till exempel hostningar och nysningar. Sedan finns det en annan typ av droppsmitta, som följer med luftströmmar något längre.
— Vissa droppar är mindre och stannar längre kvar i luften, och kan då inandas, säger hon.
Rådet: Håll avstånd
Aerosolsmitta, som det kallas, uppstår främst inom hälso- och sjukvården vid en del moment när patienter till exempel är intuberade, alltså har ett rör i luftstrupen, eller har annat andningsstöd. Det finns inget som tyder på att det skulle stå för en viktig smittväg bland allmänheten, säger Tegmark Wisell.
— Men genom att hålla avstånd tar man höjd för det här också. Vi måste fortsätta hålla ut och hålla i, och inte tröttna på social distansering. Är du minsta lilla sjuk så måste du vara hemma, det är jätteviktigt.
Inom vården däremot gäller det att beakta risken för aerosolsmitta.
— Hela skälet till att man rekommenderar ansiktsskydd för vissa moment i hälso- och sjukvården är just att hantera om det bildas så här små droppar som kallas aerosoler.
"Olyckligt"
Inom äldrevården uppstår sällan tillfällen då risken är stor att aerosoler bildas, men det är ändå viktigt att skydda sig utifrån situationen, enligt Karin Tegmark Wisell.
— Man ska beakta riskerna. Kommer det ut mycket droppar i luften ska man ha visir och i vissa situationer även vätskeavvisande munskydd, och ska man vara i kontakt med stora mängder kroppsvätskor ska man ha handskar, säger hon.
Men allt det gör man redan, konstaterar Karin Tegmark Wisell. WHO:s nya besked kommer inte att förändra Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
— Det är alltid olyckligt när en benämning kan tolkas på olika sätt. Men det här var inget nytt, säger hon.
(Alice Nordevik/TT)
