Elkunderna i södra Sverige riskerar rejält högre priser. Energiföretagen varnar för konsekvenserna av Svenska kraftnäts nya metoder som syftar till effektivare elnät.
– Samhällsnyttan är kanske större, men är det värt det, frågar sig Magnus Thorstensson på branschorganisationen Energiföretagen.
Syftet med det smartare elnätet är att göra elöverföringen mellan landsändar och mellan länder bättre.
– Det handlar om en effektivisering av elnätet, att optimera samhällsnyttan, säger Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät.
Svenska kraftnät är tillsammans med sina systerorganisationer i Norden på väg att göra om beräkningsmodellerna för att öka flödena mellan de olika elområdena. Kravet kommer från EU.
– Vi ska införa något som kontinenten redan har gjort, säger Erik Ek.
Modellen ska också underlätta påkopplandet av mer kraft, eftersom nätet kan användas bättre.
Bakom det tekniska begreppet flödesbaserad kapacitetsberäkning (flowbased på engelska) döljer sig mer datadrivna beräkningsmodeller hur man kan använda elledningarna smartare.
Tanken är att det ska jämna ut priserna om flödet mellan områdena blir bättre, enligt Erik Ek.
Men även om det blir mer effektivt totalt sett, är det inte säkert att alla blir vinnare.
En parallell testkörning av det nya systemet i tio veckor under vintern visar att elpriserna blev högre, totalt en miljard kronor mer för kunderna.
Under en enskild vecka blev det 18 procent dyrare i elområde 3 och 4, det vill säga Götaland och Svealand, än med nuvarande regelverk, enligt branschorganisationen Energiföretagen som skickat in sina synpunkter till Svenska kraftnät.
Men det är för tidigt att dra de slutsatserna av tre månaders testkörning under vintern, tycker Svenska kraftnät.
– Vi vill testköra över ett år så vi får med alla årstider. Sen får vi se hur det faller ut, säger Erik Ek.
Men visst, det kan bli högre priser vid vissa tillfällen, medger Erik Ek, fast också lägre under andra perioder.
Magnus Thorstensson är analytiker och ansvarig för råkraftmarknad på branschorganisationen Energiföretagen. Enligt honom gör den nya modellen elmarknaden mer komplex och svårförutsägbar och påminner om indelningen av Sverige i fyra elområden från 2011, som inte direkt rosat marknaden.
De nya beräkningsmodellerna missgynnar kunderna i Sydsverige och även danskarna. Vinnarna verkar möjligtvis bli större elproducenter, enligt Thorstensson.
På frågan om varför Energiföretagen protesterar, de företräder ju inte kunderna, svarar Magnus Thorstensson att det riskerar att skapa protester från elköparna mot saker som inte ligger i elproducenternas händer. Det blir ett "onödigt misstänkliggörande av elmarknaden och dess aktörer".
Men en annan förklaring till eltillverkarnas ovilja kan också vara att elproducenterna får svårare att optimera sina vinster med den nya beräkningsmodellen.
Tanken är att det nya systemet, om det faller väl ut och reglermyndigheterna i Norden ger sitt godkännande, ska tas i drift våren 2024.
(TT)
