Dömda brottslingar i åldrarna 18 till 20 år ska kunna dömas till längre fängelsestraff än i dag, enligt ett förslag som nu överlämnas till regeringen.

Dessutom föreslås att även unga förbrytare ska kunna dömas till livstids fängelse.

Unga som begår brott får i dag sina straff mildrade – men snart kan den så kallade straffrabatten vara borta. Flera riksdagspartier, däribland S, M och SD, har öppnat för att avskaffa den och på tisdagen presenterades en statlig utredning som sett över hur detta skulle kunna gå till.

I utredningen föreslås att gränsen för straffrabatten flyttas nedåt. I dag gäller rabatten personer under 21 år, men i framtiden kan den stället endast gälla personer under 18 år.

En viktig punkt i utredningen gäller de krav som i dag ställs om en ung person ska dömas till fängelse. Nu föreslås att det inte längre ska krävas särskilda skäl för att personer mellan 18 och 20 år ska kunna få en fängelsedom. Dessutom ska ungdomar under 21 år kunna dömas till livstidsfängelse.

"Inhumant" med livstid

Livstid för så unga personer måste betraktas som inhumant, anser Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet. Han poängterar att svensk rättsskipning under lång tid arbetade för att motverka de längsta fängelsestraffen, men att den utvecklingen nu har vänt.

– Det handlar om svensk självuppfattning. Man pratar mycket om svenska värderingar. För mig är det en svensk värdering att man inte dömer en 18-åring till livstids fängelse. Det är personer som är så unga att de inte ens får gå på Systembolaget och köpa alkohol för att de anses för omogna för det, säger han.

Henrik Tham påpekar också att det finns gott stöd i forskningen för att långa fängelsestraff ökar risken att återfalla i kriminalitet.

Pressas ner i åldrarna

Camila Salazar arbetar på Fryshuset med frågor som rör kriminalitet. Hon ser en risk i det förslag som nu har lagts fram.

– Jag tror att man vill göra det här för att man tänker att de här ungdomarna utnyttjas av kriminella gäng, men risken är ju att man bara trycker ner det här i åldrarna så att det blir ännu yngre personer som utnyttjas, säger hon.

I stället för att straffa unga brottslingar hårdare tycker Camila Salazar att samhället måste stärka insatserna när de lämnar fängelse.

– Skadorna blir större för unga som sitter inne när de är i sina formbara år. Det som händer är att de befäster en kriminell identitet. Vi vet att många unga faller tillbaka i kriminalitet och det här blir ett sätt att straffa dem för att vi har misslyckats i systemet, säger hon.

Utredningen lägger även fram fyra olika förslag till hur domstolar ska utmäta straff till personer i åldrarna 15–17 år. Förslagen förhåller sig på olika sätt till att en tröskeleffekt kan uppstå när 18-åringar börjar bedömas på det sätt som domstolar i dag bedömer personer över 21 år.

Behåller dagens ordning

Utredningen förordar dock att man behåller dagens ordning med reducerade brott för ungdomar som inte hunnit bli myndiga när de begår ett brott.

Den så kallade ungdomsreduktionsutredningen tillsattes för ungefär ett år sedan och har haft i uppdrag att komma med förslag på hur lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 kan behandlas på samma sätt som äldre brottslingar. I dag döms en 18-åring till halva straffet och en 20-åring till tre fjärdedelar av straffet.

Syftet med reduktionen har varit att ta hänsyn till ungas bristande mognad och större känslighet för straffrättsliga ingripanden.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

(Carl Cato/TT)
(Erika Nekham/TT)