Efter att västvärldens fokus på säkerhet länge kretsat kring Ukraina och Mellanöstern, har en mindre synlig konflikt trätt fram i samband med Donald Trumps handelstullar.

Utspelen kring tullarna satte plötsligt världsekonomin i gungning och fick stora delar av världen att inta försvarsställning. Utöver detta åskådliggjordes även en konflikt mellan två ekonomiska och filosofiska tankesystem som i dag konkurrerar om övertaget i den globala maktbalansen.

Att det till slut var Kina som stod med tullar på 145 procent, medan resten av världen för tillfället möts av en tullsats på tio procent, indikerar att den amerikanska administrationen i första hand har siktet inställt på handelsrelationen med Kina. Det är ingen hemlighet att denna relation präglas av systematisk teknikstöld och åsidosättande av befintliga regelverk från kinesisk sida, vilket har lett till snedvriden konkurrens och massiva handelsobalanser. Samtidigt har industriproduktion i stor skala lokaliserats till Kina, och västvärlden har hamnat i beroendeställning gentemot kinesisk industri när det gäller säkerhetskritiska komponenter.