Kristdemokraterna ska se till att EU inte växer helt okontrollerat.

Det viktigaste att stoppa är unionens nya välfärdspolitik, förklarar toppkandidaten Sara Skyttedal.

– Börjar man röra sig ditåt är vi verkligen på väg mot en superstat.

EU:s struktur- och investeringsfonder ska skalas ned och fokusera på de mest utsatta regionerna. Jordbrukspolitiken reformeras i grunden och utgöra en betydligt mindre andel av budgeten, anser partiet.

Detta samtidigt som unionen ska rensa upp bland de onödiga småutgifterna. EU:s subventioner av offentliga wifi-system, liksom de EU-finansierade tågbiljetterna för artonåringar, räknas av Kristdemokraterna som "rent slöseri".

"Är ju vårt löfte"

Gör EU lagom igen, upprepar partiets toppkandidat i EU-valet.

– Det är ju vårt löfte i det här valet. Och jag tror att det sätter fingret på det många svenskar vill – nämligen bevara och skydda unionen, men inte låta den växa helt okontrollerat, säger Sara Skyttedal.

Den svällande budgeten är en sak – men det största hotet är det Skyttedal kallar unionens nya överstatliga välfärdspolitik. Medlemsländerna har kommit överens om gemensamma riktlinjer och principer gällande EU-medborgarnas sociala rättigheter.

Nu är Kristdemokraterna oroliga för att EU ska börja lägga sig i svensk familje- och bostadspolitik. Det då kommissionen, som lägger unionens lagförslag, befaras ta inspiration från dokumentet döpt till den sociala pelaren.

Redan har EU-parlamentet tagit ställning för två pappamånader.

– Börjar man röra sig ditåt är vi verkligen på väg mot en superstat, säger Skyttedal.

– Vi tycker att Sverige ska bestämma över välfärden – men det är alla svenska partier inte överens om, tydligen.

Mer utrikespolitik

Ordet "lagom" innebär dock inte att EU ska ge upp alla former av samarbete, understryker hon. På vissa områden bör EU till och med ha mer makt.

Den konservativa partigruppen EPP som KD tillhör i EU-parlamentet propagerar för en gemensam skatt på digitala bolagsjättar– något som Skyttedal är kraftig motståndare till.

Däremot är hon mer öppen för ett effektivare ministerråd.

I dag krävs att samtliga EU-länder säger ja för att unionen ska kunna fatta beslut i vissa utrikespolitiska frågor. Vilket i praktiken innebär att respektive medlemsland har en slags vetorätt.

Här vill KD att enskilda regeringar ska kunna köras över oftare.

– När Ryssland och Kina är på frammarsch så är det viktigt att EU talar med en mer enad röst, säger Skyttedal och poängterar att vetorätten till exempel stoppat EU från att erkänna Venezuelas självutnämnda president.

– Vi behöver uppenbart mindre överstatlighet inom många områden, men om det är något som tillhör EU:s kärnuppdrag så är det att stå upp för dess grundläggande värden.

Stärkt gränsskydd

När det kommer till migrationspolitiken tycker Skyttedal att det är viktigt att EU-länderna kommer överens om ett gemensamt asylsystem. Men också att unionen fortsätter att jobba med andra förslag som inte bara handlar om kvoter.

Utbyte av fingeravtryck och förstärkt gränsskydd är några exempel.

– Sedan tycker vi att man också ska jobba vidare tillsammans med de nordafrikanska länderna. Det för att få ett hållbart system och framför allt stoppa döden på Medelhavet.

TT: Amnesty International har påtalat att det i Libyen pågår allvarliga övergrepp mot flyktingar och migrationer. Bör inte EU i det här samarbetet samtidigt ställa krav på att grundläggande mänskliga rättigheter efterlevs?

– Jag tror att ju mer samarbeten vi har, desto mer kan vi säkerställa att de här länderna på flera sätt rör sig i rätt riktning. I Marocko ser vi till exempel att det utökade samarbetet med EU är positivt för båda parter.

Klimatet ses av väljarna som en av de viktigaste frågorna i EU-valet. Som i frågan om en gemensam digitalskatt är Kristdemokraterna också emot gemensamma klimatskatter.

"Tar flera år"

I stället tycker Skyttedal att unionen bör utvidga handeln med utsläppsrätter, samt införa en europeisk standard för godkännande av reaktorer och ny kärnkraft.

– I dag finns en grundnivå när det gäller säkerhet, men godkännandeprocesserna sker nationellt. Det tar flera år och kostar väldigt mycket pengar, säger hon.

– Om godkännandeprocessen överlämnas till EU kan vi leverera mer el framöver, och det behövs ju för att klara av klimatomställningen.

(Malin Jansson/TT)