Hemundervisningen i Australien är på frammarsch. När skolorna stängdes under pandemin fick många föräldrar större inblick i barnens skolarbete. Sedan dess är det många som hellre väljer hemundervisning för sina barn.
I oktober meddelade Queenslands utbildningsdepartementet att antalet registreringar för hemskolor hade ökat med närmare 70 procent, från 5 008 till 8 461, mellan 2021 och 2022.
– Hemundervisningen i Australien har vuxit stadigt i flera år nu, säger Karen Chegwidden som är ledare för Australiens huvudorganisation för hemskolning.
– Vi har sett toppar i tillväxten under hela pandemin, men ingen hade förväntat sig en sådan enorm ökning i år.
I västra Australien har hemundervisningen ökat med 35 procent till cirka 6 000 under det senaste året, rapporterar nyhetsprogrammet ABC.
New South Wales har ännu inte rapporterat sina hemundervisningssiffror för 2022, men en rapport för åren 2017 till 2021 visar på nästan en fördubbling.
Många föräldrar började förstå och inse vad läroplanen innehöll och vad deras barn fick lära sig i skolan
Kevin Donnelly vid Australiens katolska universitet, säger till Epoch Times att det är en kombination av flera orsaker som har bidragit till den stora ökningen av hemskolning. Det finns både en oro kring läroplanen och att det ofta är stök i klassrummen.
– Många föräldrar började förstå och inse vad läroplanen innehöll och vad deras barn fick lära sig i skolan, säger han.
– Om man tittar på Queensland, särskilt i norra Queensland, så är många kristna, och många föräldrar är djupt oroade över hur undervisningen nu används för att lära barn trosföreställningar och tänkesätt som är oacceptabla för dem.
Donelly nämnde en händelse vid ett kristet college i Queenslands huvudstad Brisbane, där rektorn avgick då skolans policy att eleverna ska bli inskrivna på ”grundval av deras biologiska kön” blivit till en kontrovers. Skolans intagningsregler beskriver även homosexualitet som en synd.
– Så en del av problemen för föräldrarna, särskilt kristna föräldrar, är att det som händer i skolan när det gäller radikal genusteori bekymrar dem. De är väldigt oroliga över det, säger han.
Han tillägger att föräldrar vill ge sina barn en bra grund och ge dem en stark moralisk kompass och känslan av att vara en andlig varelse.
– Eftersom mycket av det som händer inom utbildningen nu, särskilt i statliga skolor, är väldigt sekulärt. En del föräldrar vill ha en mer balanserad läroplan och mer balanserad utbildning, säger Donnelly.
Skolans historieundervisning bekymrar också en del föräldrar. Till exempel beskrivs den första flottan (de 11 skepp med människor, därav många straffångar, som kom till Australien i januari 1788 och bildade den första europeiska kolonin) som en invasion och européernas bosättning som folkmord.
Bella d’Abrera, chef för Foundations of Western Civilisation Projekt vid den konservativa tankesmedjan Institute of Public Affairs, menar att historia som universitetsämne numera har ersatts med postmodernism.
– Det moderna Australien har sina rötter i Storbritannien och väst och kan därför inte förstås om man inte värdesätter denna långa historia. Men med postmodernismen blir vi medvetet knuffade mot ett samhälle som har förlorat det där kollektiva minnet, säger hon.
Hon menar att genom att medvetet ”välja att glömma” det förflutna kommer akademiker att vara benägna att upprepa historiska misstag.
– Våra framtida ledare måste kunna känna igen tecknen på totalitarism, hoten mot vår frihet och hoten mot vår personliga suveränitet, säger hon.
– Det enda sättet att göra det är att titta bakåt. Vi har inte råd att förpassa historien till det förflutna.
Föräldrar tycker inte heller att läroplanen är tillräckligt akademiskt strikt och tror därför att deras barn kan få en bättre utbildning hemma.
Studieresultaten i Australien har sjunkit i decennier. Pisa-resultaten från 2018 visade att elevernas kunskaper fallit och låg efter ett läsår i matematik och nästan ett helt år i läsning och naturvetenskap jämfört med år 2000.
Danielle Wood, vd för Grattan Institute, sade på ett toppmöte för arbete och kompetens i september att ”data från OECD visar att australiska elevers prestationer i läsning och matematik – både jämfört med andra länder och våra egna prestationer över tid – går bakåt”.
Resultaten av Naplan-proven (ett slags nationellt prov) 2022 visade att 13,5 procent av pojkarna i årskurs nio inte nådde upp till minimikraven i läsning.
Det är även stor brist på lärare, särskilt i skolor på landsbygden och inom naturvetenskap, teknologi, teknik och matematik.
– Det finns också frågan – det är som elefanten i rummet, ingen vill prata om det – att bland OECD-länderna hör australiska klassrum till de stökigaste med dåligt uppförande bland eleverna, säger Kevin Donnelly.
– Oavsett om det är mobbning eller om det är för högljutt och turbulent i klassrummet eller om eleverna har dåligt uppförande, så är det enligt OECD ett väldigt stort problem i Australien.
