Nordiska skogsägare kämpar i motvind när det gäller att övertyga övriga EU om hur skogsbruk och klimatarbete kan kombineras.
– Vi är besvikna på resultatet som vi tycker går åt fel håll, säger Emma Berglund, generalsekreterare för skogsägarnas europeiska paraplyorganisation CEPF.
På tisdagen sade EU-parlamentets miljöutskott sitt om hur skogar och skogsbruk ska räknas in när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser.
I grunden står striden mellan de som anser att skogen bör bevaras i princip orörd för att kunna samla koldioxid och de som anser att ett modernt skogsbruk i stället kan gynna klimatarbetet.
På de sistnämndas sida står framför allt Sverige och Finland, där både politiker och industri lobbat hårt för att få gehör för sina åsikter.
Miljöutskottet tycker sig ha hittat en medelväg genom att beräkningarna bland annat ska utgå från skogsavverkningar mellan åren 2000 och 2012.
Det är senare än vad EU-kommissionen har föreslagit, men gillas ändå inte av skogsägarna, som helst inte vill jämföra alls med tidigare år.
– Vi skulle vilja se att man kan använda den hållbara potentialen i skogen och inte alls låser det till historiska nivåer. Vi tror att det är det bästa sättet för att stimulera investeringar i hållbart skogsbruk och i bioekonomi, säger Emma Berglund till TT.
I höst ska hela EU-parlamentet ta ställning till förslaget om LULUCF, som ämnet heter på "klimatspråk".
Parallellt behandlas frågan även av EU:s medlemsländer där ordförandelandet Estland hoppas få stöd för en kompromiss när miljöministrarna möts i oktober.
(Bryssel, TT:s korrespondent)