loadingNordiska skogsägare kämpar i motvind när det gäller att övertyga övriga EU om hur skogsbruk och klimatarbete kan kombineras. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Nordiska skogsägare kämpar i motvind när det gäller att övertyga övriga EU om hur skogsbruk och klimatarbete kan kombineras. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Utrikes

Skogsägare besvikna på EU-utskott

Epoch Times

Nordiska skogsägare kämpar i motvind när det gäller att övertyga övriga EU om hur skogsbruk och klimatarbete kan kombineras.

– Vi är besvikna på resultatet som vi tycker går åt fel håll, säger Emma Berglund, generalsekreterare för skogsägarnas europeiska paraplyorganisation CEPF.

På tisdagen sade EU-parlamentets miljöutskott sitt om hur skogar och skogsbruk ska räknas in när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser.

I grunden står striden mellan de som anser att skogen bör bevaras i princip orörd för att kunna samla koldioxid och de som anser att ett modernt skogsbruk i stället kan gynna klimatarbetet.

På de sistnämndas sida står framför allt Sverige och Finland, där både politiker och industri lobbat hårt för att få gehör för sina åsikter.

Miljöutskottet tycker sig ha hittat en medelväg genom att beräkningarna bland annat ska utgå från skogsavverkningar mellan åren 2000 och 2012.

Det är senare än vad EU-kommissionen har föreslagit, men gillas ändå inte av skogsägarna, som helst inte vill jämföra alls med tidigare år.

– Vi skulle vilja se att man kan använda den hållbara potentialen i skogen och inte alls låser det till historiska nivåer. Vi tror att det är det bästa sättet för att stimulera investeringar i hållbart skogsbruk och i bioekonomi, säger Emma Berglund till TT.

I höst ska hela EU-parlamentet ta ställning till förslaget om LULUCF, som ämnet heter på "klimatspråk".

Parallellt behandlas frågan även av EU:s medlemsländer där ordförandelandet Estland hoppas få stöd för en kompromiss när miljöministrarna möts i oktober.

(Bryssel, TT:s korrespondent)

Skogen och klimatet

Förkortningen LULUCF står för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och är inom klimatsammanhang det område där man räknar in vad skog, åkrar och annan mark bidrar med vad gäller både utsläpp och upptag av växthusgaser.

Skogen räknas traditionellt som en "kolsänka", som tar upp koldioxid. Det gör samtidigt att skogsavverkning innebär att upptagningen minskar, vilket dock kan kompenseras genom nyplantering.

LULUCF tillhör de viktigaste områdena när det gäller att beräkna hur EU:s medlemsländer ska leva upp till sina åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingNordiska skogsägare kämpar i motvind när det gäller att övertyga övriga EU om hur skogsbruk och klimatarbete kan kombineras. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Nordiska skogsägare kämpar i motvind när det gäller att övertyga övriga EU om hur skogsbruk och klimatarbete kan kombineras. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Utrikes

Skogsägare besvikna på EU-utskott

Epoch Times

Nordiska skogsägare kämpar i motvind när det gäller att övertyga övriga EU om hur skogsbruk och klimatarbete kan kombineras.

– Vi är besvikna på resultatet som vi tycker går åt fel håll, säger Emma Berglund, generalsekreterare för skogsägarnas europeiska paraplyorganisation CEPF.

På tisdagen sade EU-parlamentets miljöutskott sitt om hur skogar och skogsbruk ska räknas in när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser.

I grunden står striden mellan de som anser att skogen bör bevaras i princip orörd för att kunna samla koldioxid och de som anser att ett modernt skogsbruk i stället kan gynna klimatarbetet.

På de sistnämndas sida står framför allt Sverige och Finland, där både politiker och industri lobbat hårt för att få gehör för sina åsikter.

Miljöutskottet tycker sig ha hittat en medelväg genom att beräkningarna bland annat ska utgå från skogsavverkningar mellan åren 2000 och 2012.

Det är senare än vad EU-kommissionen har föreslagit, men gillas ändå inte av skogsägarna, som helst inte vill jämföra alls med tidigare år.

– Vi skulle vilja se att man kan använda den hållbara potentialen i skogen och inte alls låser det till historiska nivåer. Vi tror att det är det bästa sättet för att stimulera investeringar i hållbart skogsbruk och i bioekonomi, säger Emma Berglund till TT.

I höst ska hela EU-parlamentet ta ställning till förslaget om LULUCF, som ämnet heter på "klimatspråk".

Parallellt behandlas frågan även av EU:s medlemsländer där ordförandelandet Estland hoppas få stöd för en kompromiss när miljöministrarna möts i oktober.

(Bryssel, TT:s korrespondent)

Skogen och klimatet

Förkortningen LULUCF står för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och är inom klimatsammanhang det område där man räknar in vad skog, åkrar och annan mark bidrar med vad gäller både utsläpp och upptag av växthusgaser.

Skogen räknas traditionellt som en "kolsänka", som tar upp koldioxid. Det gör samtidigt att skogsavverkning innebär att upptagningen minskar, vilket dock kan kompenseras genom nyplantering.

LULUCF tillhör de viktigaste områdena när det gäller att beräkna hur EU:s medlemsländer ska leva upp till sina åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024