Kommunerna har det tufft, och många klagar högljutt över den ekonomiska bördan. Men för regionerna är det ännu kämpigare när den stora efterkrigsgenerationen börjar bli skröplig.
Nu väntar skattehöjningar i både kommuner och regioner.
Ekonomin blir allt kämpigare för kommunerna, ändå har det värsta inte inträffat ännu, förklarar Annika Wallenskog, chefsekonom på Sverige Kommuner och Regioner (SKR).
– Alla kommuner effektiviserar, och 80 procent jobbar också med besparingar, det vill säga de minskar sin verksamhet. Cirka 10 procent av kommunerna, eller 28 av 290, höjer skatten, enligt de preliminära uppgifter vi har nu.
Orsaken är de tunga bördor som stora barnkullar innebär, med kostnader för förskolor och skolor. En del av förklaringen till att barnaskarorna vuxit är den stora flyktinginvandringen för några år sedan. Ändå, kommunernas knipa är ännu inte alls lika allvarlig som regionernas, förklarar Annika Wallenskog.
– Regionerna får nu ta de ökade kostnader som de stora efterkrigsgenerationerna innebär, nu när de börjar bli gamla och få sjukdomar.
Visst, vi lever längre, men vi blir ofta sjuka då vi blir äldre, trots att stora folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar minskar.
– Till exempel ökar cancersjukdomarna.
Avmattad konjunktur
Det nya kommunala utjämningssystemet tar bland annat hänsyn till antal barn och äldre i socioekonomiskt svagare kommuner. Foto: Pontus Lundahl/TT-arkivbild
Det är ökade sjukvårdskostnader som nu kostar regionerna pengar.
– Kommunerna har inte fått känna på det ännu. Hemtjänst och äldreomsorg börjar inte kosta pengar förrän då de gamla passerat 80 år, och vi är inte där ännu. Men det kommer.
Nu står också både kommuner och regioner inför en avmattad konjunktur, vilket också gör att skatteunderlaget blir mindre.
– Skatteunderlaget har ökat snabbt de senaste åren, men det gör det inte längre, säger Annika Wallenskog.
Från årsskiftet träder ett nytt system för skatteutjämning i kraft, den nya så kallade Robin Hood-skatten. Pengar förs över från rika, tättbefolkade och socioekonomiskt starka kommuner och regioner till socioekonomiskt fattigare och mer glesbefolkade, så att de kan bedriva verksamheter som skola och äldreomsorg, trots att deras egen ekonomiska bärkraft inte räcker till. Systemet har funnits tidigare, men nu vässas det för att få mer effekt.
– De kommuner som har många äldre, och barn i förskolan, med långa avstånd, som tappar invånare, får mer pengar av kommuner med korta avstånd och som är socioekonomiskt starkare.
För mycket
En helt ny parameter har lagts in i det nya systemet, berättar hon. Kommuner med stora utgifter för kommunal vuxenutbildning får nu mer.
– Man ville ha en utjämning för de kommuner som har haft en stor flyktinginvandring.
Det har ylats och klagats en del, bland annat från region Stockholm, som tyckt att regionen får betala för mycket. Andra, som vissa glesbygdskommuner, har tyckt att systemet är otillräckligt och att utjämningen blir för liten.
– Region Stockholm förlorar på systemet, men Stockholms stad tjänar på det, på grund av en del ändringar som gjordes i sista stund. Visst kan det finnas felaktigheter i systemet, men man försöker göra det så rättvist det går, säger Annika Wallenskog.
(Johanna Cederblad/TT)
